Småland

De söker historien om den svenske luffaren – innan den faller i glömska

Uppdaterad
Publicerad

Hönsalottas luffarmuseum har gjort det till sitt livsverk att berätta historien om Sveriges kanske fattigaste tid – tiden då luffare vandrade på svenska vägar. Nu letar man material till en ny bok, och söker därför personer som fortfarande lever och kommer ihåg.

Luffarepoken i Sverige varade från 1885 fram till 1957, då sociala reformer infördes i Sverige. Det är den perioden som Göran ”Snacke-Per” Johansson och Inger ”Stolla-Hedda” Rydbrink på Hönsalottas luffarmuseum gjort till sitt livsverk att dokumentera.

Kvinnliga luffare efterlyses

Nu letar man material till del två i bokserien Luffarnas liv och leverna, och då vill man ha hjälp av allmänheten, eller i alla fall den del av allmänheten som fortfarande lever och kan komma ihåg. Man eftersöker allt från bilder och historier, till bortglömda luffarmärken som finns inristade på någon grindstolpe.

Till exempel finns idag väldigt få historier om kvinnliga luffare, som utgjorde ungefär 15 procent av luffarna i Sverige.

– Deras öden behöver också beskrivas, annars är de borta, säger Inger Rydbrink

Kulturklassa gravar

Museet jobbar också för att kulturklassa gravar till svenska luffare. Just nu jobbar man med Kalle Jarls grav i Högsby och Stolla-Heddas i Byarum, men det finns enligt Göran Johansson många fler.

– Det finns många gravar som inte ens kyrkan vet om för det finns inget noterat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.