Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör i klippet ovan, Lena viktorsson från SMHI förklara hur Östersjön mår. Foto: SVT/SMHI

Så stor del av Östersjöns botten är död

Uppdaterad
Publicerad

Sedan millennieskiftet har Östersjön varit hårt drabbat av övergödning. Utsläpp från jordbruk, industrier och avgaser från bilar har under flera år bidragit till näringsämnen som hamnat i innanhavet. SVT ställde tre frågor till SMHI:s oceanograf om miljön i Östersjön.

Se i klippet ovan oceanografen Lena Viktorsson svara på tre frågor om hur det är ställt med Östersjöns miljö.

Lena Viktorsson arbetar på forskningsfartyget Svea som bevakar havsmiljön i Östersjön. Hon berättar om vattenproverna som tas.

– De ligger till grund för bedömningar av status i haven, säger Lena Viktorsson.

I drygt 40 år har man undersökt och följt utvecklingen. På den mörka syrefria havsbottnen kan inte djur eller växter leva.

– Östersjön är naturligt skör och utsatt för den här typen av påverkan. Den reagerar snabbt på övergödning med syrebrist, säger Lena Viktorsson.

Femtedel av botten död

Sedan millennieskiftet har man sett det man i dag ser i Östersjön. Stora arealer av döda havsbottnar, där syrehalterna är ogynnsamt låga. Enligt SMHI:s rapporter från 2022 är en femtedel av havsbotten i Östersjön död.

– Trenden har inte vänt, det är ungefär som innan, säger Lena Viktorsson.

Dröjer innan man ser förbättring

Tillförseln av näringsämnen drog igång på allvar efter andra världskriget när konstgödsel började användas och befolkningen i Östersjöländerna började växa. På 80-talet uppmärksammades övergödningen alltmer och sedan dess har mycket gjorts för att förbättra situationen i innanhavet.

– Vi har minskat tillförseln av näringsämnen. Men det betyder inte att man direkt får en effekt. Man kan räkna med att det tar minst lika lång tid för situationen att bli bättre som det tog för oss att försämra det, säger Lena Viktorsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.