Rest från Kalmarkriget hittat i Kalmarsundsparken

Publicerad

Under fredagen kunde arkeologerna som arbetar med utgrävningarna i Kalmarsundsparken visa ännu ett fynd från årets utgrävningar. Nämligen fundamentet till vad man menar är ett befästningsverk som byggts utanför Kalmar slott, där det kan ha funnits både kanoner och soldater under Kalmarkriget för att skydda staden och slottet.

Drygt några meter under jorden i Kalmarsundsparken visar sig den så kallade timmerkistan, en konstruktion i knutvirke som kan ha hållit uppe en kanon i försvarsverket.

På platsen har även funnits den tidens motsvarighet till löpgravar, som var förbindelser mellan kanonbatterierna. Enligt arkeologerna spelade befästningen med stor sannolikhet en roll under belägringen av Kalmar och Kalmar slott under 1611.

– Vi tror att den är byggd runt år 1600 inför Kalmarkriget 1611, säger Magnus Stibéus, arkeolog på Historiska museet.

Vid den här tiden såg Kalmarsundsparken annorlunda ut, befästningen ska nämligen ha stått på den gamla ön Munkholmen och den så kallade timmerkistan, fundamentet till befästningen kan ha varit en del i ett större försvarsverk.

Kan få veta exakt när konstruktionen byggdes

Troligtvis fanns befästningen även kvar efter Kalmarkrigets slut.

– Det kanske försvann strax efter Kalmarkriget och sedan byggde man något annat och då kanske man byggde om. Allt det där kommer vi få reda på via de dateringar vi gör. Vid träkonstruktioner kan vi ta årsringsdateringar, alltså när träden fälldes. Så vi kommer få fram på året kanske till och med månaden då det byggdes, säger Magnus Stibéus.

Kalmar fortsätter att fascinera arkeologerna, som menar att området kring gamla stan och Kalmar slott innehåller kvadratkilometer av lämningar ifrån Kalmarkriget.

– Om man ska studera Kalmarkriget så är det betydelsefullt men det finns en annan betydelse i historieintresset, det vill säga intresset från Kalmarbor och andra som kommer hit. Det är hundratals upp emot tusen som varit här och tittat på våra fynd men det ligger också precis under våra fötter, spännande historier som bara väntar på att bli berättade, säger Magnus Stibéus.

Kalmarkriget

Visa

Kalmarkriget startade i februari 1611 och varade fram till 1613. Orsakerna var dels en maktkamp om tillgången till Ishavet i norr men även för att Danmark-Norge oroades av att Sveriges kung Karl IX hade anlagt det som skulle senare bli Göteborg, något som hotade den danska kronans makt över Öresund.

Det fanns dessutom ett mål ifrån danskarnas sida att återupprätta Kalmarunionen, något som den dåvarande kungen Karl IX far Gustav Vasa nästan 90 år tidigare hade sett till att upplösa genom väljas till kung över Sverige 1523.

I april 1611 anföll danskarna Kalmar och i början av augusti samma år kapitulerade den svenska garnisonen på Kalmar slott. De resterande krigsåren följdes av olika slag på bland annat Öland och i Blekinge samt Västergötland.

Kriget tog sitt slut efter påtryckningar från England och Nederländerna, som var oroliga för att den danska kungamakten skulle få ett alltför stort grepp om infarten till Öresund och handeln i Östersjön. Freden som skrevs på i Knäred i Halland resulterade i att Sverige förlorade sin makt i Finnmark i dagens Norge men fick rätt till fri genomfart genom Öresund. Dessutom fick Sverige betala en miljon riksdaler för att få tillbaka Älvsborgs fästning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer