Mats Jäderberg, centrumchef för köpcentrat Grand Samarkand i Växjö. Foto: Julia Atiyeh

”Butikerna tjänar inget på oanvända presentkort”

Uppdaterad
Publicerad

Varken shoppingcentra, eller de som tillverkar och distribuerar korten anser att oinlösta presentkort är en bra affär för den enskilda butiken.

På köpcentret Grand Samarkand i Växjö är det 3-5 procent av pengarna på presentkorten som brinner inne varje år. Med en omsättning på åtta miljoner i sålda presentkort handlar det om 400 000 kronor per år som de 70 butikerna får in, trots att man inte sålt någon produkt.

”Vi tjänar ingenting på detta”

Men centrumchefen Mats Jäderberg vill inte gå med på beskrivningen att köpcentrumet tjänar på människors slarv eller glömska.

– Nej vi tjänar absolut ingenting på detta. Det är inte en bra affär. Presentkortet har ju ett syfte att hjälpa konsumenten till butiken. Vi är övertygade om att det är fler som väljer oss för att vi har ett presentkort, säger han.

Men flera hundra tusen per år glöms kvar, vad gör ni med pengarna?

– Om det blir ett överskott så är detta en del som täcks av avgifter. Vi har väldigt mycket olika avgifter för att hantera ett kort. Olika bankinstitut som hanterar korttransaktionerna och betalningstransaktionerna bland annat.

Tror inte hela belopp glöms

Mats Jäderberg tror att de höga beloppen som lämnas kvar på Samarkands presentkort egentligen är en lång rad små belopp som många kunder antingen glömt eller struntat i, eftersom det är så lite pengar.

– Man kanske har ett presentkort på 300 kronor och går in och handlar i en butik på 298 och så har man två kronor kvar på det. Jag tror inte att man glömmer hela belopp. Jag vill påstå att folk är så pass smarta att de inser att det här är en värdehandling, säger han.

11 procent på korten brinner inne

Ett annat presentkort som SVT tittat på är det som gäller i Växjö city. Kortet, som gäller för butikerna i citykärnan, omsätter drygt två miljoner kronor per år. Inte mindre än 11 procent av pengarna som sätts in används aldrig av kunderna.

Men inte heller här anser Växjö city att de kvarglömda presentkortspengarna är en bra affär. Själva poängen med att marknadsföra ett gemensamt presentkort går förlorad när korten inte används, säger Lars-Gunnar Haedge, marknadschef på företaget Presend, som tillverkar och administrerar Växjö citys presentkort.

Mindre priskänsliga kunder

– Våra kunder vill ha så lite oinlöst värde som möjligt. Kunderna med presentkort är väldigt bra kunder. De är oftast nya kunder, som är mindre priskänsliga och som kan unna sig en dyrare produkt i och med att du fått ett startkapital på väg mot det du vill köpa, säger han.

Det finns ingen samlad branschstatistik för hur mycket pengar som aldrig löses in på presentkorten, men baserat på de tre exempel SVT Nyheter Småland tittat på rör det sig sannolikt om flera miljoner kronor.

Presend levererar presentkort till flera centrumkärnor och shoppingcenter runt om i Sverige. Men de vill inte offentliggöra exakt hur mycket pengar på bolagets presentkort som brinner inne.

– Generellt sett är det en väldigt liten andel som inte löses in. Och det är inte därför företagen är intresserade av ett presentkortsprogram. Presentkortets främsta egenskap är att driva trafik till de inlösande företagen. Det handlar om att hitta nya, lönsamma kunder, säger Lars-Gunnar Haedge.

”Samma fenomen som biocheckar”

Varför blir då så mycket pengar ändå kvar på presentkorten? Att det skulle handla om småbelopp på 2-3 kronor på varje kort som växer till en stor summa när de läggs ihop, tror Lars-Gunnar Haedge inte på.

Han säger att det vanligaste är att kunden använder presentkortet för att delbetala en vara eller tjänst som egentligen är dyrare.

– De allra flesta löser in hela värdet på en gång. Det är en jätteliten andel som lämnar lite kvar på kortet. Skulle jag gissa, så tror jag att man helt enkelt glömmer av det hemma. Det är säkert samma fenomen som biocheckar som man glömt av där hemma och så hittar men efter ett tag i någon byrålåda.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.