– Vi har konstaterat att mängden foder har minskat samtidigt som foderutnyttjandet ökat, säger Göran Ericsson, professor och i viltekolog på SLU i Umeå.
Underskattat älgpopulationens storlek
Han tror att man på många håll helt enkelt har underskattat älgpopulationens storlek. Då skulle det inte heller vara så märkvärdigt att fler djur hittas döda och att många älgkalvar saknar livskraft.
– Situationen påminner om Älvsborgsjukan under 80- och 90-talen då ett osedvanligt stort antal döda älgar påträffades i delar av Västsverige, där man fruktade att älgstammen höll på att dö ut. Det visade sig dock att älgtätheten, tvärtom, var väldigt hög, mellan 18 och 22 djur mot mer normala fem-tio per tusen hektar.
”Måste söka orsaken”
Vad som direkt orsakade den ökade dödligheten fastställdes aldrig. Kopparbrist var en teori, klimatförändring en annan. Nu undersöker forskarna ett helt spektrum av möjliga orsaker till den sydsvenska älgdöden: varmare klimat, bristsjukdomar, virus eller bara brist på livsutrymme och föda.
Göran Ericsson:
– Det är ingen idé att mäta patientens feber om man inte också söker orsaken.