– Vi vill ju jobba aktivt för att få bort plasten helt och hållet. Även fast påsen består till stor del av återvunnen plast så ser vi inte plastpåsen som en framtid, säger Maria Schade, förbundsdirektör på Kretslopp sydost.

Hårdare krav

Det är avfallsbranschens eget certifieringsorgan Avfall Sverige som inför hårdare krav att påsarna med matavfall ska vara utvärderade för kontakt med livsmedel för att få gå in i en biogasanläggning. Detta utesluter flera av de plastpåsar som kommunerna använder för matavfallssortering idag.

– Vi vill garantera att biogödseln som kommer ut ur anläggningarna ska vara miljömässigt bra och något som bönderna vill ha. Lantbrukare, livsmedelsproducenter och konsumenter ska inte behöva vara oroliga för att plastpåsarna som matavfallet samlas in i innehåller någon typ av hälsofarlig tillsats som skulle kunna frigöras i biogödseln, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige.

Varför kommer förändringen nu?

– Vi har inte haft samma miljödebatt om plast innan. Debatten om mikroplaster och tillsatser i plast var inte särskilt stor eller omfattande

när man fattade beslut om att ha de här insamlingssystemen, utan det har kommit en ökad medvetenhet de senaste åren.

”Tittar på ett alternativ”

Kretslopp sydost har använt den gröna plastpåsen för matavfall sedan man började med den optiska sorteringen 2014. Då gjorde man valet för att plastmaterialet ansågs mest hållbart: Man ville att konsumenterna skulle kunna slänga matavfall i samma kärl som övriga sopor.

– Det var rätt beslut då, säger Maria Schade, förbundsdirektör på Kretslopp sydost.

Men redan om ett år kan den gröna påsen ha fasats ut?

– Det är mycket möjligt. Jag vill inte förekomma sådana försök och tester men absolut så tittar vi på ett alternativ.