LNU-docenten Stefan Sellbjers test har fått regeringen att tänka om kring betygskriterierna.

Hans studie svängde debatten om otydliga betygskriterier

Publicerad

Stefan Sellbjer – docent i pedagogik på Linnéuniversitetet – lät 33 professorer göra ett blindtest och ta del av kunskapskraven i grundskolan respektive på högskolenivå. Resultatet väckte debatt i skolvärlden och nu aviserar regeringen en ändring av betygskriterierna.

Det var förra året som Stefan Sellbjer genomförde sin studie med 33 professorer i flera olika ämnen, alla verksamma i södra Sverige.

I ett blindtest fick bland annat en biologiprofessor och en geografiprofessor ta del av kunskapskraven från läroplanerna för årskurs 6, 9, gymnasiet, kandidat- och masternivå på högskolan och forskarutbildningen i sina respektive ämnen.

De skulle själva tolka svårighetsgraden i formuleringarna och därefter placera kriterierna på rätt årskurs eller akademisk nivå. Resultatet var entydigt:

– Det var lite absurt faktiskt. Det visade sig att de flesta rangordnade kunskapskraven från forskarutbildningen som lika svåra som de från grundskolan, berättar Stefan Sellbjer.

Krångliga och fria för tolkningar

Bakgrunden till det oväntade resultatet tror han handlar om att betygkriterierna idag är långa, krångligt skrivna och öppnar upp för tolkningar:

– I kunskapskraven fanns en massa ord som kan tolkas som skrivna i pluralis. Eleven ska kunna föra ett resonemang eller 1024 resonemang om ett ämne, beroende hur man tolkar ordet resonemang.

”Bara ett litet steg”

Därför välkomnar han nu regeringens besked om att man kommer att se över och korta ner flera av formuleringarna i kunskapskraven.

– Det var jättebra, men det är bara ett litet steg på vägen. Grundproblemet ligger i idén att det är staten som formulerar kriterierna och så ska lärarna genomföra. Den idealbilden går inte att genomföra i verkligheten, för lärare kommer alltid att tolka krav olika. Det som behövs också är att stärka lärarna och ämnenas självständighet och lärarnas egen kompetens om betygssättning.

Hur känns det då att din lilla självständiga studie påverkade regeringen i denna fråga?

– Jo men det känns jättebra, det är jättetrevligt att göra en slags insats för något som jag tror var fel.

Stefan Sellbjers studie har även lett till att en forskargrupp på Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö fått forskningsanslag från Vetenskapsrådet för att just titta vidare på just progression, vad som skiljer olika kunskapsnivåer åt, och hur man formulerar stigande svårighetsgrad i ord.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer