Human Bridge har avtal med 140 av landets kommuner och har förbundit sig att hantera materialet som lämnas där. Men det kostar mycket mer att samla in, sortera och ta hand om det som måste förbrännas nu och de behöver pengar för att kunna utöka fordon och personal, då de ser att de även behöver börja sortera på kvällstid för att hinna med mängden som kommer in.

– Där kan vi bara vädja till kommunerna att hjälpa oss att hantera den här situationen under ett övergångsskede tills ett producentansvar och den finansieringen är på plats, säger Lars Råsberg, biträdande direktor på Human Bridge.

Under hösten förväntas EU-parlamentet fatta beslut om ett producentansvar, vilket innebär att klädföretagen bland annat blir ekonomiskt ansvariga för insamling och återvinning av deras textilier. Men risken är att det inte skulle börja gälla förrän år 2028.

– För vår del måste det till en förändring i dag, säger Lars Råsberg.

Krävs mer teknisk utveckling

Ett av de stora problemen är att det inte finns teknik för att hantera mängden textilier.

– Det kommer krävas massor av teknisk utveckling för att man ska kunna hantera textilavfallet på ett miljömässigt bra sätt, säger Lars Råsberg.

Förra året samlade de in totalt 13 500 ton och med nuvarande takt skulle de hamna på över 24 000 ton.

– Vi har 1 500 ton i lager just nu som vi inte hinner med att hantera och som riskerar att förstöras om det ligger för länge, säger Lars Råsberg.

Kommuner gör olika

Det skiljer sig från kommun till kommun hur man valt att tolka lagen gällande vad som ska in i textilåtervinningen. Lars Råsberg efterfrågar tydligare information från Naturvårdsverket kring vilken textil man måste lämna in enligt lagen.

– Naturvårdsverket säger att man inte ska lämna in textilspill och små bitar av textil. Jag tycker att en trasig socka kan vara en liten textilbit också. Det fungerar inte att återvinna en liten socka på ett bra sätt. Om den ska rivas kommer den bara snurra runt i maskinen, säger Lars Råsberg.