Invasiva lupiner ett hot mot biologisk mångfald

Uppdaterad
Publicerad

Den här årstiden lyser många av landets vägkanter rosa och lila. Den i Sverige inplanterade lupinen må vara vacker, men faktum är att den i och med sin spridning utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.

Blomsterlupinen ses av många som ett välkommet och vacker inslag i naturen. Men den aggressiva växten hotar att slå ut både ängsflora och insektsliv. Lupinen är nämligen vad man kallar en invasiv art. Det betyder att den egentligen inte hör hemma här och riskerar att ta över och utrota inhemska växter. Martin Unell, kommunekolog i Växjö kommun, berättar om farorna med lupinens spridning.

– De är storvuxna och kväver annan vegetation. Samtidigt har vi fjärilar och andra pollinatörer som är knutna till den inhemska floran. När de små ängsblommorna försvinner bidrar det till insektsdöden vilket på sikt ger sämre biologisk mångfald och sämre ekosystemtjänster, säger Martin Unell.

”Ha inga lupiner i din trädgård”

Martin Unell, kommunekolog i Växjö kommun. Foto: SVT

I både Kronoberg och Kalmar län är lupinen väletablerad ute i naturen. Martin Unell uppmanar allmänheten att inte så och plantera nya lupiner i sina egna trädgårdar.

– De kan sprida sig därifrån och hamna ute i naturen. Sen tycker jag att det är en jättebra idé att gå ut och plocka lupinerna nu när de blommar så vacker och på det viset få bort dem från naturen och in i en vas i stället, säger Martin Unell.

EU-finansierad lupinbekämpning

I värmland startades nyligen ett treårigt EU-finansierat projekt för att bekämpa den importerade ärtväxten och föreningen Fältbiologerna har utsett den 6:e juni till ”stora lupinbekämpardagen”. Även från Växjö kommuns håll vidtas vissa åtgärder för att försöka stoppa lupinernas framfart.

– Det vi gör är att röja ned dem eller rycka upp dem där vi kan. Att gräva upp dem är ganska arbetskrävande så det har vi hittills bara gjort på ett fåtal platser. Jag tycker att alla initiativ till att stoppa lupinerna är bra, säger Martin Unell

FAKTA: LUPINER

Arten har funnits i Sverige under mycket lång tid och noterades i vilt tillstånd för första gången på 1870-talet.

Lupinen kommer ursprungligen från Nordamerika och kom hit med växtsamlaren David Douglas.

Lupinerna måste slås av eller ryckas upp fler gånger varje säsong. Innan de fröar.

Kapade växter bör samlas in och föras bort. Ärtväxten göder marken, vilket inte passar inhemska växter.

Nya små bestånd grävs upp med rötterna. Låt sedan dessa ligga och torka eller förstör dem på annat sätt innan de läggs på komposten. Området måste rensas regelbundet de kommande åren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.