– Det har till exempel under processens gång kommit upp nya synpunkter och osäkerheter på gjutjärnet som finns i kopparkapseln som ska innesluta kärnbränslet, säger Ingvar Persson som är sakkunnig i Kärnavfallsrådet.
”Tidsaspekterna svindlar”
Kärnavfallsrådet är en rådgivande kommitté till regeringen i kärnavfallsfrågor. Att bygga och driva ett slutförvar är enligt rådet ett långsiktigt projekt som kan ta upp till 100 år och ska vara säkert i minst 100 000 år.
– Tidsaspekterna svindlar. Jag tycker inte det är så konstigt att det här tar tid. Regeringen har ett väldigt stort underlag att ta ställning till, säger Ingvar Persson.
Att uppföra och driva slutförvarsanläggningen kräver två separata tillstånd enligt skilda processer i två skilda lagar. Besluten tas av regeringen och Mark- och miljödomstolen.
Kärnbränslet kapslas in i koppar
Svensk Kärnbränslehantering (SKB) har tagit fram en metod där det använda kärnbränslet först kapslas in i koppar och därefter placeras nere i urberget. På regeringens bord ligger just nu en så kallad tillåtlighetsprövning av ansökan för ett samordnat system för Sveriges kärnavfallshantering. Ansökan inkluderar en inkapslingsanläggning och utökning av kapaciteten på mellanlagret (Clab) i Oskarshamn samt ett slutförvar i Forsmark.
Att Clab i Oskarhamn förväntas vara fullt 2023 borde inte bli ett problem även om tillåtlighetsprövning av det nya samordnat systemet drar ut på tiden, enligt Ingvar Persson.
– Finner regeringen att det är enklare att bryta ut prövningen av att öka kapaciteten på Clab tidigare så har de stöd i lagen att göra det, säger han.