Kommuner i kläm efter branduppror

Uppdaterad
Publicerad

Många kommuner är just nu klämda mellan deltidsbrandmän som säger upp sig i protest mot det nya centrala avtalet och Sveriges kommuner och landsting som menar att det inte är tillåtet att frångå avtalet för att få brandmännen att stanna. Men på Öland är förhandlingarna redan igång.

Ölands kommunalförbund som är huvudman för räddningstjänsten på ön berättar att situationen just nu är tuff. På brandstationen i Löttorp har halva styrkan sagt upp sig – åtta personer. Nu inleder man lokala förhandlingar med facket och hoppas på en lösning innan det är försent. 

– Det värsta som kan hända är att stationen måste stängas om vi inte löser detta. Då är närmaste station i Borgholm och det är många mil däremellan, säger Henrik Yngvesson (M) ordförande, Ölands kommunalförbund. 

Uppror bland deltidsbrandmän

Bara fyra kvar

Räddningstjänsten i Högsby brottas också med att anställda sagt upp sig. Där riskerar Högsbystyrkan att bara bli fyra man stor efter att fjorton brandmän bett att få sluta.

– De anser att engagemanget som tidigare funnits för verksamheten nu har förvunnit. De har helt enkelt fått nog. I de intervjuer jag gjort med dem visar det sig att orsaken bakom i stor del handlar om missnöje med det nya avtalet, berättar Ingemar Idh, räddningschef Högsby räddningstjänst. 

”Teckna inga lokala avtal”

På flera håll i landet höjs nu röster om att kommunerna själva ska inleda egna förhandlingar om nya lokala avtal för brandmännen. Något som Sveriges kommuner och landsting (SKL) inte ser positivt på. Stihna Johansson Evertsson (C) är ordförande i  kommunstyrelsen i Högsby. På en av deras stationer har alltså fjorton brandmän precis sagt upp sig. Hon medger att hon nu sitter rejält i kläm.

– Vi har fått ett brev från SKL:s ordförande Lena Micko som säger att vi inte ska teckna några egna lokala avtal. Det är lätt för henna att säga. Hon kan ju komma hit och extraknäcka som brandman, säger Stihna Johansson Evertsson.

– Vi kommer inte sätta oss i en situation att ingen kan rycka ut vid brand eller olycka. På något sätt kommer vi att lösa problemet men konsekvensen kan vara att det kan kosta oss enormt mycket pengar, avslutar hon.

Kan vara avtalsbrott

SKL menar att det finns vissa möjligheter för kommunerna att göra lokala överenskommelser i det centrala avtalet. Men om man helt frångår avtalet kan det enligt dem sluta i domstol.

– Om man inte följer ett kollektivavtal kan det röra sig om ett kollektivavtalsbrott som måste prövas i vanlig ordning om tvist väcks, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef SKL

– Det är olyckligt att arbetsgivarna ska utsättas för press och hot om uppsägning i syfte i att pressa fram lokala avtal som avviker från vad vi varit överens om centralt, säger Niclas Lindahl.

Avtalet, det så kallade RIB 17, tecknades i höstas mellan arbetsgivarorganisationerna Sveriges kommuner och landsting och Pacta och deltidsbrandmännens fackförbund (Kommunal, Vision och Brandmännens riksförbund). 

”Vissa går plus”

Mycket av brandmännens missnöje handlar om att OB-tillägg för kvällar och helger tas bort, så också bilersättning. Istället höjs dagsersättningen vid både beredskap och larm. Semesterersättningen görs om vilket leder till att de som har beredskap under sin ordinarie semester får en lägre kompensation än tidigare. Istället införs en ny semesterersättning som är riktad till alla. 

– Avtalet i stort är bra men det är fel på nivåerna. För vissa brandmän kommer det att bli plus men för allt för många blir det minus i slutändan, säger Per Person, distriktsombudsman Brandmännens riksförbund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Uppror bland deltidsbrandmän

Mer i ämnet