Det är ont om läkare i primärvården. Läkarförbundets rekommendationer på 1 500 patienter per läkare når inget av våra landsting upp till. Vad gör ditt parti åt det?
Gudrun Brunegård (KD), Landstinget Kalmar: Vi har verkat för att öka antalet AT- och ST-utbildningsplatser i länet, för att förbättra rekryteringsmöjligheterna, inte minst just till allmänmedicins specialistutbildning. Så har också skett sedan ett drygt år. Sedan Kristdemokraterna fick regeringsansvar för Socialdepartementet i Rosenbad har antalet grundutbildningsplatser på läkarutbildningen ökat med 44 procent sedan 2006 (och sjuksköterskeintaget har ökat med 17 procent).
Eva Johnsson (KD), Landstinget Kronoberg: För Kristdemokraterna är rekryteringsfrågan en ständigt aktuell och högt prioriterad fråga. En tydlig prioritering av tillskapandet av ST-läkartjänster inom de specialiteter där vi kan se en brist är en viktig del i detta arbete. Kronobergs läns landsting ligger förhållandevis bra till med cirka 1 650 patienter per läkare. Det finns emellertid fortfarande behov av hyrläkare och för närvarande använder vi oss av nio stycken hyrläkare. Det har varit förhållandevis lätt att rekrytera nya ST-läkare och vi tolkar detta som om landstinget uppfattas som en god arbetsgivare.
Mia Frisk (KD), Landstinget Jönköping: Under mandatperioden har vi exempelvis målmedvetet satsat på att inrätta fler ST-tjänster och en utbildningsenhet för utlandsrekryterade allmänläkare. Det sker även rekrytering av svenska studenter som studerar till läkare utomlands. Med distriktsläkare, ST-läkare, underläkare och hyrläkare har Bra Livs vårdcentraler 1 540 patienter per läkare.
Många miljoner går till hyrläkare, så kallade stafettläkare, för att klara vården. Vad gör ditt parti för att få fler läkare till fasta tjänster och få bort hyrläkare?
Gudrun Brunegård (KD), Landstinget Kalmar: I samband med budgetbesluten i november 2013 ville vi tillsammans med övriga Allianspartier i landstinget söka lösningar för att öka landstingets attraktivitet bland annat genom att se över lönesättningen i svårrekryterade situationer. Vi ville också göra en översyn av hur man kan använda personalförmåner i detta syfte. Detta avslogs av S+V+MP-majoriteten.
Eva Johnsson (KD), Landstinget Kronoberg: Enligt tidningen Dagens Samhälle ökar kostnaderna för inhyrd personal i nästan alla landsting i hela Sverige. Några landsting går emellertid mot strömmen och ser ut att kunna bryta en ohållbar utveckling. Landstinget Kronoberg är det landsting som varit mest framgångsrikt med detta arbete. Vi har lyckats minska kostnaderna för hyrläkare mellan 2012 och 2013 med tolv procent. Ett anmärkningsvärt och positivt resultat som naturligtvis inte hade kunnat genomföras utan ett medvetet arbete av Kristdemokraterna och alliansledningen och en mycket effektiv arbetsledning på tjänstemannasidan. En lojal och mycket kompetent vårdpersonal har också gjort en strålande insats där hög kvalitet och patientsäker vård har kunnat levereras till våra länsinvånare.
Detta arbete har alltså varit framgångsrikt och prioriterat av den politiska ledningen, men det är naturligtvis viktigt att bibehålla ett långsiktigt och strategiskt fokus på rekryteringsfrågan. Denna fråga är färskvara och måste alltid finnas långt upp på den politiska agendan.
Mia Frisk (KD), Landstinget Jönköping: Vi har antagit en strategi för att minska behovet av hyrläkare som vi arbetar efter. Det handlar exempelvis om att använda rätt kompetens till rätt uppgift. Kan vårdadministratörer frigöra mer läkartid? Kan sjuksköterskor utföra en del av läkarnas uppgifter? Vi satsar på AT- och ST-block och under utbildningstiden visar vi på Landstinget i Jönköpings län som en attraktiv arbetsgivare för att få behålla läkarna efter utbildningstiden. Möjligheten att kunna kombinera läkartjänsten med forskning är en viktig del i detta arbete.
Är det rimligt att människor som fått en cancerdiagnos ska behöva vänta länge för att få behandling? Vad gör ditt parti för att minimera väntan på cancerbehandling?
Gudrun Brunegård (KD), Landstinget Kalmar: Nej, det är inte rimligt. På det nationella planet har Göran Hägglund KD drivit igenom den nationella cancerstrategin, något som socialdemokraterna motarbetade under sin tid i regering. Strategin syftar till att skapa en jämlik cancervård med hög och likvärdig kvalitet och god tillgänglighet i hela landet.
Eva Johnsson (KD), Landstinget Kronoberg: Det kan aldrig vara rimligt att människor tillåts vänta orimligt länge när de har fått en cancerdiagnos. Vi måste emellertid konstatera att ett strategiskt och kraftigt prioriterat arbete med bland annat köerna för behandling inom cancervården har gett ett mycket gott resultat i Landstinget Kronoberg. Kristdemokraterna och alliansen tog förra mandatperioden initiativ till att genomföra en nationell cancerplan.
I vårt län har vi bland de kortaste väntetiderna i hela landet. Vi har dessutom en av Sveriges modernaste och mest välfungerande Bröstenheter där flera specialiteter (bland annat kirurgi, mammografi och patologi) har ett gränsöverskridande och mycket framgångsrikt arbetssätt. I årets budget finns ytterligare medel avsatta för att delta i en studie om screening av tjocktarmscancer. Investeringar i robotkirurgi för framförallt prostatacancerpatienter har också gjorts för ett drygt år sedan. Det förebyggande och rehabiliterande arbetet är också högt prioriterat i vårt landsting.
Mia Frisk (KD), Landstinget Jönköping: Nej, målsättningen är att det inte ska vara någon onödig väntan på behandling. Ett av de sex cancerlöften som getts är att behandling ska påbörjas inom fyra veckor. Det är viktigt att man erbjuds en kontaktsjuksköterska i samband med besked om cancer, så att man har rätt information och någon att vända sig till med sina frågor. Vi arbetar med den regionala cancerstrategin för att kunna erbjuda bästa cancervård genom att utveckla och förbättra vårdprocesserna. Det handlar om att korta ledtiderna mellan undersökningar och behandling och om samordning av vården. Vi investerar även i nya strålbunkrar för att korta väntetiden till strålbehandling.
Många undersköterskor går i pension inom en snar framtid. Redan nu är bristen stor på undersköterskor inom äldreomsorgen. Vad gör ditt parti för att få fler att utbilda sig och arbeta som undersköterskor?
Gudrun Brunegård (KD), Landstinget Kalmar: Alliansen föreslog i vårt budgetförslag att samarbeta med andra potentiella arbetsgivare för att öka intresset för vård- och omsorgsutbildningar, framför allt kommunerna. Vi poängterade vikten av att utveckla undersköterskans yrkesroll och att arbetsuppgifterna utförs på rätt nivå. Detta förslag bifölls i stort.
Eva Johnsson (KD), Landstinget Kronoberg: Arbetet med vården inom äldreomsorgen är framförallt ett kommunalt ansvar. Detta innebär inte att det är en väl fungerande samverkan mellan kommun och landsting där fokus måste prioriteras allt för att det skall vara tryggt och värdigt att åldras i vårt län. I ett försök att möta de behov som vi har i dag, men även framtida rekryteringsbehov så har vi, sedan tre år tillbaka, utökat vår budget för undersköterskor med drygt en miljon kronor. Vi har även stort fokus på rekrytering och utbildning av specialistsjuksköterskor.
Mia Frisk (KD), Landstinget Jönköping: Äldreomsorgen är en kommunal fråga. Vad jag vet är det inte lika svårt att rekrytera undersköterskor inom sjukvården.
Det är viktigt att lyfta fram undersköterskornas kompetens, inte minst när det gäller omvårdnad. Undersköterskorna är en viktig del i teamarbetet inom sjukvården. Möjligheten till kompetensutveckling är en viktig fråga. Vi behöver bli bättre på att använda rätt kompetens på rätt plats, till rätt uppgift för att ge stimulans i arbetet och ge bästa vård. Kan vård- och omsorgscollege vara ett sätt att lyfta undersköterskeutbildningen?