(M) vill ha vårdcoacher som stöd för cancerpatienter

Uppdaterad
Publicerad

Moderaterna vill öppna för fri etablering för att få fler mindre läkarstationer på landsbygden. De vill också ha vårdcoacher som stöd och bollplank för patienter i cancervården. Dessutom vill de satsa på utlandsrekrytering av läkare.

Det är ont om läkare i primärvården. Läkarförbundets rekommendationer på 1 500 patienter per läkare når inget av våra landsting upp till. Vad gör ditt parti åt det?

Johan Gustafsson (M), Landstinget Kalmar: Det behöver satsas mer på ST-block (specialisttjänstgöring) i primärvården för allmänmedicin. Vi behöver se till att utbilda fler och skapa förutsättningar för att vilja jobba i Kalmar län. Vi måste öppna upp för fri etablering och ändra ersättningssystemet i vårdvalet så att fler mindre läkarstationer på framför allt glesbygden kan bli verklighet.

Smålands politiker om vården

Suzanne Frank (M), Landstinget Kronoberg: Läkarförbundets rekommendationer är något trubbiga. Man måste komma ihåg att även Läkarförbundet är ett särintresse som bevakar sina medlemmars intressen. Det är många faktorer som spelar in hur många patienter en läkare i allmänmedicin bör ha, bland annat patienternas vårdtyngd. I relation till vad Läkarförbundet framför ligger vi i Kronoberg bra till med cirka 1650 patienter per läkare. Primärvården har visst behov av hyrläkare, för närvarande cirka nio stycken, men vi uppfyller behoven förhållandevis väl i vårt län.

Håkan Jansson (M), Landstinget Jönköping: Vi har ökat antalet ST läkare under 2013 Har även startat egen utbildningsverksamhet i Nässjö för att fortbilda utlänska läkare som vill jobba i vårt landsting. Vi anser att vi inom kort kommer att ha en betydligt bättre läkarbemanning inom primärvården. Vi fortsätter säkerställa primärvårdens framtida läkarbemanning genom en utökning av antalet ST-läkare inom allmänmedicin. Vi kommer även fortsätta den god fortbildningsverksamhet som vår egen drivna Vårdcentraler Bra Liv driver i Nässjö. Maximera läkares tid med sina patienter genom att minska administration och regristreringsbörda, genom att låta dessa utföras av annan yrkesgrupp.

Många miljoner går till hyrläkare, så kallade stafettläkare, för att klara vården. Vad gör ditt parti för att få fler läkare till fasta tjänster och få bort hyrläkare?

Johan Gustafsson (M), Landstinget Kalmar: Satsa mer på ST-block i primärvården, minska läkarnas administrativa börda och istället öka läkarnas patientmöten. Vi måste ge möjlighet för forsknings- och karriärtjänster samt utforma ett ersättningssystem som möjliggör för fler mindre läkarstationer och göra det mindre lönsamt för hyrläkare.

Suzanne Frank (M), Landstinget Kronoberg: Som majoritetsparti tar vi stort ansvar för läkarrekryteringarna. Bland annat har vi under mandatperioden satsat 20 miljoner kronor på ST-tjänster och i årets budget satsar vi ytterligare fem miljoner kronor. Vi har också, på vårt initiativ, sedan flera år ett samarbete med Linköpings universitet och läkarlinjen där vi tar emot studenter för praktik i vårt landsting. Vi har störst behov av hyrläkare inom primärvård och psykiatri. Hela tiden pågår utlandsrekryteringar och andra insatser för att kunna få fasta läkare till våra vakanta tjänster.

Håkan Jansson (M), Landstinget Jönköping: Har genom att utöka antalet ST- och AT-läkarplatser och även den fortbildningsutbildning som Bra Liv bedriver för läkare från andra länder. Även att vara aktiva mot de svenska ungdomar som i dag utbildar sig till läkare i andra länder, framförallt ute i Europa.

Är det rimligt att människor som fått en cancerdiagnos ska behöva vänta länge för att få behandling? Vad gör ditt parti för att minimera väntan på cancerbehandling?

Johan Gustafsson (M), Landstinget Kalmar: Se till att snabba på utrednings- och diagnosprocessen genom att införa SNAPS, (Snabbutredning Av Patienter i Slutenvård), och därigenom få patienten att komma snabbare till behandling. Införa vårdcoacher som kan vara ett stöd och ett bollplank på vägen till, under och efter behandlingen och som också kan vara länken mellan patientförening och patient.

Suzanne Frank (M), Landstinget Kronoberg: Vi har prioriterat cancersjukvården i alla våra budgetar som vi lagt fram sedan 2007. Det har gett resultat och vi har bland de kortaste väntetiderna i landet. Vi har tagit initiativ till en cancerplan som vi följer och som är synkad till den Nationella cancerplanen. Vi har en utmärkt välfungerande Bröstenhet som vi arbetat hårt med att förverkliga. Sedan länge samarbetar vi och har avtal med Blekinge vilket innebär att vi tar emot cancerpatienter därifrån.

I årets budget har vi bland annat prioriterat att delta i en studie om screening av tjocktarmscancer. Investeringarna i medicinsk teknik har varit stora genom åren och bland annat pågår nu byggnation för nya linjäracceleratorer (strålapparatur).  Sedan drygt ett år har vi investerat i robotkirurgi för främst prostatapatienter men även börjat operera viss gynekologi. Vi är väl bemannade på läkarsidan inom cancersjukvården. Det bedrivs kliniska studier för nya läkemedel och vi samverkar intimt med Regionalt cancercentrum syd. Vi satsar mycket på förebyggande arbete och cancerrehabilitering.

Håkan Jansson (M), Landstinget Jönköping: Inom sydöstra sjukvårdsregionen har vi som målsättning att senast 2015 leva upp till de sex uttalade patientlöfte inom cancersjukvården. Det första löftet anger att alla cancerpatienter i regionen ska få adekvat behandling inom fyra veckor. Detta löfte står samtliga landsting i sjukvårdsregionen bakom. Vad gäller landstinget i Jönköping ligger vi bra till vad gäller väntetid från remiss till behandling för de flesta cancerformerna till medianvärdet i riket.

Det finns dock förbättringar att göra. Vårt pågående arbete med nivåstrukturering av vården både inom regionsjukvården och länet kommer att bidra till kortare väntetider och bättre kliniska resultat genom att vi koncentrerar olika delar av cancervården till det sjukhus som ger den bästa vården. Det kommer troligen betyda att vissa cancersjukdomar behandlas på sjukhus även utanför vår regionen.

Många undersköterskor går i pension inom en snar framtid. Redan nu är bristen stor på undersköterskor inom äldreomsorgen. Vad gör ditt parti för att få fler att utbilda sig och arbeta som undersköterskor?

Johan Gustafsson (M), Landstinget Kalmar: Marknadsföra yrket ute på skolorna inför gymnasievalet. Se till att undersköterskornas arbetsmiljö blir så bra som möjligt genom att till exempel ta bort delade turer och minska stressen. Ge vårdyrket en högre status genom att höja lönerna och ge möjlighet till kompetensutveckling och karriär.

Suzanne Frank (M), Landstinget Kronoberg: Vi har bland annat satsat på den nya yrkeshögskolan där fortbildning av undersköterskor och skötare sker. Det fungerar mycket bra. Sedan 2011 har vi utökat budgeten för undersköterskor/skötare med drygt en miljon kronor (den stora bristen vi ser i dag är på sjuksköterskesidan och inte minst specialistsjuksköterskor där vi sedan 2012 avsätter ytterligare tre miljoner kronor per år och vi kommer att återkomma till nya satsningar i budgetarbetet för 2015 som pågår nu).

Håkan Jansson (M), Landstinget Jönköping: Har i nuläget inte några problem med att rekrytera undersköterskor till vårt landsting. Det är dock viktigt att vi är lyhörda och aktiva när det gäller att kunna rekrytera denna viktiga yrkesgrupp som är den som står närmast i patienten i vården. Viktigt att det sätts en positiv bild över detta viktiga jobb som lockar till att arbeta i sjukvården.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Smålands politiker om vården

Mer i ämnet