Läkare är kritiska till att patienter snart ska kunna läsa sina journaler över nätet. Foto: Erik G Svensson/TT

Läkare kritiska till e-journaler

Uppdaterad
Publicerad

Vid årsskiftet kommer kronobergarna att kunna ta del av sina journaler via nätet. Men läkare är kritiska till att patienterna får besked om allvarliga sjukdomar hemma framför datorn.

I nuläget går det att begära ut sin journal som papperskopia. Men från och med nästa år kan kronobergarna läsa sin journal hemifrån genom att logga in med e-legitimation via Mina vårdkontakter.

– Man kommer bland annat kunna förbereda sig inför ett läkarbesök och gå tillbaka och se vad doktorn egentligen sa till en efter ett läkarbesök. Man kan också ta del av sin läkemedelslista och se var en remiss ligger. Det finns väldigt många fördelar och jag tror att det här blir bra för kronobergarna, säger Anna Fransson (S), regionstyrelsens ordförande.

Flera har redan e-journaler

Jönköping, Uppsala och Skåne är några av de län som redan infört systemet och flera ligger i startgroparna.

Reglerna skiljer sig åt mellan olika landsting när det gäller hur snabbt en patient ska få tillgång till informationen i sin journal.

I Uppsala får till exempel patienterna omedelbar tillgång till journalen vilket gör att de kan ta del av ett sjukdomsbesked via nätet, innan en läkare har läst och signerat journalen.

Kritik från läkare

I Kronoberg har man istället beslutat att läkare har en vecka på sig att validera och signera journalen innan den läggs ut.

Men denna tidsram får kritik av Kronobergs läns läkarförening som menar att det krävs mer tid för att hinna ta kontakt med patienterna innan journalen uppdateras på nätet. 

– Vi anser att det är för kort tid för att vi ska kunna hinna ge personlig information vid allvarliga sjukdomar innan patienten kan läsa journalen på nätet, säger Johan Danielsson, ordförande för Kronobergs läns läkarförening.

Orolig att patienter ska missförstå

Enligt Johan Danielsson hade läkarna önskat en två veckors fördröjning, från det att de signerar journalen till det att patienten kan läsa den.

– Det är ju också en del av vår uppgift att föra en dialog med patienten. Det kan bli en oro för patienterna när de läser saker som de inte kan få förklarat för sig.

– Jag tror att man som patient måste tänka efter innan man öppnar sin journal, det ligger lite på patientens ansvar nu med detta nya system att välja om man vill läsa det på nätet eller få vår personliga information.  

”Ska givetvis ha kontakt med läkare”

Anna Fransson (S) är medveten om att läkarna är fundersamma till tidsramen men tror att det går att effektivisera deras arbete.

– Det ena ska ju inte utesluta det andra, man ska ju givetvis ha kontakt med läkaren. Det är möjligt att vi kan snabba upp arbetet för läkaren också. Jag tror absolut att det är möjligt, det handlar ju också om att planera sitt arbete.

Ser ni några farhågor med systemet?

– Det jag först tänker på är den här återkopplingen. Om patienterna snabbt behöver ta reda på vad det som står i journalen betyder kommer det att innebära en ökad arbetsbörda. Men jag tror att vi kommer att vänja oss efterhand.

– Alla över 18 år kommer att kunna läsa sin e-journal från och med 2016.

Enda undantaget är de som dömda för rättspsykiatrisk vård.

– Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år.

– Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dem direktåtkomst till journalinformation.

– Det finns ett nationellt grundläggande regelverk som alla landsting ska följa. Varje landsting har även möjlighet att välja vissa lokala regler till exempel hur snabbt en patient ska få ta del av journalinformationen.

– Regelverket ska följas upp och omprövas senast efter ett år.

Källa: Region Kronoberg

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer