Catarina Thestrup är lärare i engelska och svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen i Växjö. Hon har märker av många starka reaktioner från lärarkollegor som menar att det är en orimlig situation att jobba under. Det blir en ekonomisk press när man sätter betyg. 

Hon själv är också mycket kritisk till den så kallade Växjömodellen.

– Jag tycker att man misstror oss lärare att vi inte redan utan de här ekonomiska incitamenten gör allt vi kan för att få eleverna godkända, säger hon.

”Risk för fel betyg”

Även Lärarnas riksförbund riktar kritik mot modellen.

– Det finns en risk att det sätts fler godkända betyg än resultaten säger. I förlängningen så blir det elever som går ut med betyg som inte motsvarar kunskaperna, säger Peter Hagelberg som är kommunombud på Lärarnas riksförbund.

Catarina Thestrup tycker att det nu sätts en press på henne som lärare att sätta godkänt betyg för att få full ersättning för eleven. Riskerna finns också att vissa elever blir lämnade i sticket.

– Idag gör vi allt för alla elever även dem som inte har möjlighet att nå upp till ett godkänt betyg. Det här ekonomiska kalkylerandet tycker inte jag alls hör hemma i mitt arbete. Risken finns att man inte sätter in fulla resurser på elever som inte har förutsättningar att nå godkänt. 

Vill se bättre resultat

Oliver Rosengren (M) är ordförande i nämnden för arbete och välfärd och är en av dem bakom betalningsmodellen.

– Vi gör detta för att vi ser en integrationsutmaning och ett kompetensproblem. Vi behöver en mer effektiv och resultatorienterad vuxenutbildning som ser till att fler når kunskapsmålen, säger han till SVT Nyheter Småland.

Han fortsätter:

– Iden bakom modellen är att anordnarna, alltså utbildningföretagen ska ta ett tydligare ansvar att ge sina lärare rätt och tillräckliga resurser att hjälpa fler elever att nå betyget godkänt.