Förra året registrerades nästan 6 900 fall och kurvan fortsätter att peka uppåt.

TT har varit i kontakt med nästan samtliga smittskyddsläkare i landet och de bedömer utbrottet som allvarligt.

– Vi har ett omfattande och långdraget utbrott av en allmänfarlig sjukdom. Campylobacter-infektion ska absolut tas på allvar. De smittade riskerar att bli rejält sjuka och drabbas av komplikationer, säger Hans Boman, smittskyddsläkare i Landstinget i Västernorrland.

Ingen tvekan

Bland smittskyddsläkarna råder det inga tvivel om smittkällan: färsk svensk kyckling.

– Vi har en tydlig koppling till kycklingkött. Samma typ av campylobacter finns hos patienter och på kycklingen, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.

Konsumtionen av färsk kyckling har ökat, samtidigt som rutinerna i produktionsleden har förändrats.

– Något har hänt som förändrat produktionsförhållandena, så att risken för att infekterad kyckling når konsumenterna har ökat, säger Helena Palmgren, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala.

Men trots att smittkällan är känd har varken Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket. I stället hoppas man att branschen ska lösa problemen, något smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.

– Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5 000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, säger Peter Iveroth.

”Här gör man ingenting”

Arne Runehagen, smittskyddsläkare i Region Kronoberg, pekar på det faktum att det vidtas helt andra åtgärder vid salmonella, en sjukdom som inte är allvarligare än campylobacter.

– Salmonella har vi oerhört strikta regler för. Hade man haft salmonella i en sån här kycklingbesättning hade man slaktat allt och grävt ner det. Här gör man ingenting, fastän det är likartade smittor. Det känns konstigt, säger han till SVT Nyheter Småland.

Att peka ut svensk kyckling är dock känsligt. Framför allt för Jordbruksverket. Det framgår tydligt av mejlväxlingen mellan Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten inför det gemensamma pressmeddelande som gick ut den 10 februari.

I stället för att lyfta fram smittkällan vill Jordbruksverket betona konsumenternas ansvar, att ha en god hand- och kökshygien.

Formulering ändrades

I arbetet med pressmeddelandet menar TT att en del  information censurerades av Jordbruksverket. Det var ett uttalande av den person som har det högsta ansvaret för svenskt smittskydd, statsepidemiologen Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Jordbruksverket skriver:

” I dokumentet finns även en kommentar som gäller Anders Tegnells citat. Ingrid Eilertz (avdelningschef på Jordbruksverket, red. anm.) har synpunkter och vill ta bort 'allt talar för att det är färsk svensk kyckling'.”

När TT kontaktar Ingrid Eilertz ber hon att få ta del av mejlkonversationen, vilket hon får, men sedan gör hon sig oanträffbar.

Frågan varför Jordbruksverket tog bort ett uttalande från statsepidemiologen, vid en annan myndighet dessutom och i dennes kommunikation med allmänheten, lämnas därmed obesvarad.

Kanske är det som myndigheten skriver i samma mejltråd: ” Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades i går.”

– Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5 000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.

Tillbakavisar kritiken

När SVT Nyheter når Ingrid Eilertz på Jordbruksverket tillbakavisar hon påståendet om att myndigheten censurerat pressmeddelandet:

–Det vi kände var att citatet kunde vara missvisande och att människor tror att utländsk kyckling är säkrare än svensk kyckling, vilket inte är fallet säger hon.

Men är det inte viktigt att man betonar att det handlar om svensk kyckling?

– Absolut, och det gör vi även på flera platser i pressmeddelandet.

Hur ser ni på att förekomsten av campylobacter ökat bland svenska fågelbesättningar?

– Jag upplever att både myndigheter och branschen tar det här på största allvar. Branschen har ju tidigare lyckats få ner nivåerna, men nu har ju trenden vänt, och vi måste också fortsätta samverka på det sätt som görs i dag för att komma till rätta med problemet.

Hur ser du på kritiken från smittskyddsläkarna?

– Jag har ingen kommentar till den.