Forskare vid Linnéuniversitetet valde ut 104 elever med läs- och skrivsvårigheter, de yngsta gick i årskurs fyra. Hälften av eleverna fick fortsätta med traditionell undervisning medan den andra hälften systematiskt fick använda appar som stöd vid läsning och skrivning.

Istället för att eleverna läste texter kunde de via apparna få texter upplästa och istället för att skriva ner sina svar kunde de tala in svar och en app skötte skrivandet.

Höll samma takt

När forskarna efter ett år jämförde de två gruppernas utveckling när det gällde läs- och skrivförmåga hade appgruppen inte utvecklats sämre än den andra gruppen. Appgruppens utveckling när det gällde grunderna i läsning, det man brukar kalla avkodning, höll samma takt som gruppen med traditionell undervisning.

– Elever som använder appar tappar inte. Det beror på att de trots att de inte läser i egentlig mening ändå håller på med text. Trots att de inte aktivt håller på med just avkodning blir de ändå lite bättre på att avkoda, säger Idor Svensson, professor vid Linnéuniversitetet.

Idor Svenssons råd är dock att vänta till fjärde klass med att systematiskt använda appar. Apparna ska i nuläget inte betraktas som fullgoda och likvärdiga alternativ till traditionell undervisning för elever med mindre läs- och skrivsvårigheter.

Hänger med i skolan

Apparna ska istället ses som en utväg och lösning för de elever som trots att de försökt med traditionella metoder under hela lågstadiet ända har stora problem.

– För en del av de elever som har dyslexi kan du träna hur mycket som helst med de traditionella metoderna utan att de blir bättre. Då kommer det istället att få en negativ effekt eftersom eleverna tycker att det är tråkigt i skolan och tappar motivationen. Kan de istället använda apparna hänger de med i grundskolan och vågar sedan gå vidare till högre studier, säger Idor Svensson.