(MP) vill ha fler platser på utbildningarna till läkare

Publicerad

Miljöpartiet vill ge mer resurser till primärvården och minska administrationen för läkarna för att frigöra tid. De vill också ha fler platser på läkarutbildningarna.

Det är ont om läkare i primärvården. Läkarförbundets rekommendationer på 1 500 patienter per läkare når inget av våra landsting upp till. Vad gör ditt parti åt det?

Jessica Rydell (MP), Landstinget Kalmar: Mp arbetar för fler platser på universitetens läkarutbildningar. Dessutom försöker vi rikta AT mot primärvården. I Kalmar län och har vi utökat antalet AT-platser och inom primärvården finns inget tak för hur många ST som dom får ta emot. Vi har även satsat på handledarutbildning och studierektor. Dessutom driver vi frågan om utökade resurser till den nära vården.

Michael Öberg (MP), Landstinget Kronoberg: Nationellt vill Miljöpartiet ta fram en nationell strategi för att säkerställa bemanning, utbildning och kompetensutveckling. Vi vill öka antalet platser på läkarutbildningen och ser behovet av att säkerställa tillgången på specialister inom alla områden, i synnerhet behövs fler allmänspecialister.

Miljöpartiet vill se mer resurser till primärvården (till viss del handlar det om att omfördela resurserna från slutenvård, men generellt så måste vi öka hur mycket vi lägger per BNP när det gäller hälso- och sjukvård).

Faktisk bristsituation innebär också andra åtgärder som innebär förbättringar för ett rimligt uppdrag för läkaren: Ändrad arbetsdelning, minska administrationen så tid frigörs till patienten, sålla bland mål och policydokument så det blir enkelt och tydligt och samverkan och möjlighet till E-hälsa ger effektiviseringar.

Märta Svärd (MP), Landstinget Jönköping:Vi beslutade tidigt i mandatperioden att tillskapa fler ST-läkartjänster för att bättre bidra till vårt eget rekryteringsbehov. Från att ha haft ca 50 ST-block har vi nu cirka 90. Vår egen primärdvård Bra Liv har bildat en egen utbildningenhet där utländska läkare aktivt knyts till enheten och får introduktion och handledning innan de går ut på praktik i verksamheten. Erbjuds sedan tjänster i organisationen.

Många miljoner går till hyrläkare, så kallade stafettläkare, för att klara vården. Vad gör ditt parti för att få fler läkare till fasta tjänster och få bort hyrläkare?

Jessica Rydell (MP), Landstinget Kalmar: Eftersom det är väldigt svårt att rekrytera färdiga allmänspecialister så är det av avgörande betydelse att satsa på AT- och ST-läkare. Det är större chans att de stannar kvar efter utbildningen om de varit på en hälsocentral och trivs.

Michael Öberg (MP, Landstinget Kronoberg: Kostnaden för hyrläkare är cirka 57,8 miljoner kronor för Landstinget Kronoberg, vilket motsvarar minst 60 specialistläkare. Systemet är mycket kostnadsdrivande och ohållbart för landstinget. I Miljöpartiet anser vi att det är helt nödvändigt att hitta andra lösningar för att säkerställa bemanningen: Ett sådant förslag på lösning är en satsning på handledning och då ta hjälp av äldre kollegor. (I Landstinget Kronoberg står vi inför ett stort generationsskifte, där många som är yrkesverksamma går eller har gått i pension. Använd denna kompetensresurs i Landstinget Kronoberg!)

Märta Svärd (MP), Landstinget Jönköping: Hyrläkarfrågan är ju en del av ovanstående lösning, men vi har även utarbetat en egen strategi för att minska hyrläkarberoendet. Den är kopplad till nationell strategi som SKL tagit fram.

Miljöpartiet vill också att landstinget fastställer ett åtgärdsprogram för en långsiktig rekrytering av specialistläkare och specialistsjuksköterskor. I budget för 2014 läggs ytterligare förstärkningar på fem miljoner kronor för rekrytering av specialistläkare. Prioriteringar ska göras där behoven är som störst.

Till stor del behövs sannolikt i ännu högre grad även utlandsrekryteringar, från till exempel Ungern och Polen, göras framöver för att upprätthålla en kontinuitet av läkarkåren. Förtydliga landstingens särskilda ansvar att ordna verksamhetsförlagd utbildning, inte minst för personer med utländsk utbildning.

Miljöpartiet har också i samband med budget lyft frågan som ett prioriterat utvecklingsområde om uppföljning av läkares administration, det vill säga icke vårdrelaterad administration. Och där andra yrkesverksamma grupper inom vården kan ta över uppgifter.

Är det rimligt att människor som fått en cancerdiagnos ska behöva vänta länge för att få behandling? Vad gör ditt parti för att minimera väntan på cancerbehandling?

Jessica Rydell (MP), Landstinget Kalmar: Vi har satsat stora resurser på att förbättra cancervården och kommer att fortsätta att satsa för det finns fortfarande mycket kvar att göra. Några viktiga åtgärder är kontaktsjuksköterska som finns med patienten genom hela processen och att göra cancersjukvård till en del av den akuta verksamheten. Misstänker läkaren cancer ska du som patient inte behöva gå hem och vänta på tid till nästa undersökning, den ska du få direkt i handen.

Michael Öberg (MP), Landstinget Kronoberg: Nej, absolut inte. Målsättningen är att vården ska vara köfri. För att det ska lyckas måste cancerpatientens resa i vården, vårdkedjan vara utgångspunkt. Vi vill också underlätta för utomlänsvård.

Märta Svärd (MP), Landstinget Jönköping: Vi har gemensamt framtagna cancerlöften i den Östra sjukvårdsregionen (Östergötland, Kalmar och Jönköpings läns landsting). Vi når inte målen i de löftena ännu, men vi arbetar för att leva upp till våra löften.

Många undersköterskor går i pension inom en snar framtid. Redan nu är bristen stor på undersköterskor inom äldreomsorgen. Vad gör ditt parti för att få fler att utbilda sig och arbeta som undersköterskor?

Jessica Rydell (MP), Landstinget Kalmar: Mp vill satsa på mer bemanning inom äldreomsorgen för att förbättra arbetsmiljön. Vi vill ha kortare normalarbetstid och ha generösa möjligheter till kompetensutveckling.

Michael Öberg (MP), Landstinget Kronoberg: Det är viktigt att ha en medveten och strategisk politik för att få fler att vilja jobba inom vården. Attitydpåverkan till dagens unga att välja vårdyrket i framtiden och att landstingen och kommunerna är goda ambassadörer på skolor och högskolor för ett attraktivt framtidsyrke som garanterar ett jobb.

Märta Svärd (MP), Landstinget Jönköping: Behov av undersköterskor finns alltid. De är basen i omvårdnaden och deras arbete och kompetens är en förutsättning för att hela vårdprocesser ska fungera. Det stora hotet är att alltför få unga söker vårdutbildning och att tjänstekåren har hög ålder. Tre av tio måste jobba i vården av våra unga. Här finns framtidsjobben men villkor och lön avskräcker. Även massmedialt negativa bilder skapar en syn på yrket som inte ökar populariteten.

Jag har personligen arbetat hårt för att skapa intresse för vården i mitt tidigare arbete. Att erbjuda praktikplatser är ett sätt att ge unga en insyn i vården. De har ofta en mycket negativ bild, men ändrar sig när de får konkrek kännedom om vad det egentligen innebär. Arbetets kontakter med äldre och funktionsnedsatta upplevs mycket stimulerande och ungdomarna känner sig behövda och viktiga. Detta måste förstärkas av bra ledarskap och möjlighet till utveckling och fortbildning i undersköterskerollen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Smålands politiker om vården

Mer i ämnet