Yann Clough från Lunds universitet är en av de forskare som arbetat med att undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av att gå från stora till mindre åkrar.

Att minska medelstorleken på fält från fem till 2,8 hektar gav lika god effekt som att öka andelen betesmarker eller bevuxna fältkanter från 0,5 till 11 procent.

– Fältkanter ger skydd och föda till insekterna när fälten besprutas idag. När åkrarna blir mindre då växer det fram fler områden eller mikro habitat där insekter och andra växter kan leva, säger Yann Clough.

Småskaligt jordbruk gynnar också den naturliga kontrollen på fälten har forskarna konstaterat.

– Bladlöss till exempel äts upp av spindlar och håller den typen av skadegörare borta. På stora åkrar sätts denna naturliga kontroll ur balans vilket gör lantbrukare mer beroende av kemikalier, säger Yann Clough.

I Växjö experimenterar studenter från Linnéuniversitetet med att ta fram ett nytt koncept som utmanar tankarna på massproduktion av mat. De heter feminist-odlarna och odlar på kommunal mark på Brända Udde.

– Storskaligt jordbruk som behöver tunga maskiner och kemikalier är inte bra för miljön. Vi vill utmana idéerna om storskalighet och istället gå till mycket mindre odlingar där man låter naturen ha sin gång, säger Una Hallgrimsdottir från the Feminist Farmers.

Joachim och Anna-Karin Aaby Ericsson på Dansjö gård i Alvesta ser inte hur mindre åkrar kan gå ihop med kraven på lönsamhet.

– Effektivitet eller storskalighet är en förutsättning för att nå lönsamhet. Men om slutkonsumenter är beredda att betala mycket mer för maten då är vi i ett annat läge. Vi är entreprenörer och levererar det kunderna vill ha, säger Joachim Aaby-Ericsson.

Yann Clough hoppas att deras forskningsresultat ska påverka EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

– Småskaligt jordbruk diskuteras redan på olika nivåer inom EU och detta lär fortsätta under hösten, säger han.