Smadit-arbetssättet bygger på att så snabbt som möjligt, gärna inom 24-timmar, erbjuda en person som rapporterats för rattfylleri hjälp från vården. Målet är att minska onykterheten på vägarna och få ner antalet återfall av rattfylleri.

– Att erbjuda vård snabbt har visat sig lyckosamt. Då är oftast de inblandade mer mottagliga, säger Olof Emilsson som är samordnare för social hållbarhet på länsstyrelsen i Kalmar.

”Arbetet runnit ut i sanden”

Metoden har funnits i Sverige sedan 2004 och bygger på en effektiv samverkan mellan flera myndigheter. Smadit-arbetet har tidigare varit lyckosamt i Kalmar län men har de senaste åren tappat fart. Nu görs det en nysastning ihop med Kronoberg.

– Vårt Smadit-arbete rann ut i sanden lite när polisen gjorde sin stora omorganisation. Nu kommer vi ihop med polis, kustbevakning och kommunerna i Kalmar län göra en nysatsning till hösten. Nu kommer länstyrelsen ta ansvaret som tillkallande part så att inte projektet tappar fart igen, säger Olof Emilsson.

Genom att Kalmar och Kronoberg numera ingår i samma polisområde kommer också länstyrelsen i Kronoberg att ingå i samarbetet. Och även i Kronoberg kommer projektet ta ny fart.

– Arbetet har legat vilande i Kronoberg men nu drar vi i gång igen. Det handlar om att få till ett fungerande samarbete mellan berörda myndigheter, säger Anna Ståhl som är handläggare på länsstyrelsen i Kronoberg.

Vården frivillig

Tanken är att erbjudandet om en Smadit-kontakt ska vara en tidig insats. Men att tacka ja till vården är frivilligt.

– Framförallt riktar vi oss sig till personer som är tidigt i ett missbruk. När de åker fast i en poliskontroll ska de få chansen att inse att de har problem och att de behöver hjälp, säger Olof Emilsson.