Ekonomin blir allt kämpigare för kommunerna, ändå har det värsta inte inträffat ännu, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sverige Kommuner och Regioner (SKR).
– Alla kommuner effektiviserar, och 80 procent jobbar också med besparingar, det vill säga de minskar sin verksamhet. Cirka 10 procent av kommunerna, eller 28 av 290, höjer skatten, enligt de preliminära uppgifter vi har nu.
Regionerna får ökade kostnader
Orsaken är de tunga bördor som stora barnkullar innebär, med kostnader för förskolor och skolor. En del av förklaringen till att barnaskarorna vuxit är den stora flyktinginvandringen för några år sedan.
Ändå, kommunernas knipa är ännu inte alls lika allvarlig som regionernas, förklarar Annika Wallenskog.
– Regionerna får nu ta de ökade kostnader som de stora efterkrigsgenerationerna innebär, nu när de börjar bli gamla och få sjukdomar.
Visst, vi lever längre, men vi blir ofta sjuka då vi blir äldre, trots att stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar minskar.
– Till exempel ökar cancersjukdomarna.
Avmattad konjunktur
Det är ökade sjukvårdskostnader som nu kostar regionerna pengar.
– Kommunerna har inte fått känna på det ännu. Hemtjänst och äldreomsorg börjar inte kosta pengar förrän då de gamla passerat 80 år, och vi är inte där ännu. Men det kommer.
Nu står också både kommuner och regioner inför en avmattad konjunktur, vilket också gör att skatteunderlaget blir mindre.
– Skatteunderlaget har ökat snabbt de senaste åren, men det gör det inte längre, säger Annika Wallenskog.