Målning av Jacob Heinrich Elbfas som visar en fraktskuta från 1600-talets Stockholm av den typ som hittats i Kalmar. Foto: Kalmar läns museum/Lars Einarsson

Skeppsvrak från 1600-talet grävs upp och begravs igen

Uppdaterad
Publicerad

Ett skeppsvrak från slutet av 1600-talet ligger strax under markytan där nya universitetsbiblioteket i Kalmar ska byggas. Nu får bygget vänta medan arkeologerna tar hand om den gamla handelsskutan.

Egentligen är det ett nygammalt fynd. Det upptäcktes redan 1997, när det grävdes för ett annat byggprojekt. Marinarkeologen Lars Einarsson på Kalmar läns museum kopplades in:

– Det visade sig vara ett handelsskepp som var 21 meter långt och sju meter brett. Vi tror att skeppet medvetet sänktes någon gång på 1700-talet när det hade gjort sitt som handelsfartyg.

Kalmar

Kustlinjen annorlunda

På den tiden var Kalmars kustlinje helt annorlunda. Det var havsvikar, små öar och holmar där det i dag är stadsdelar med bebyggelse. Där Linnéuniversitetet nu håller på att byggas var det mest öppet vatten på 1600-talet.

Kanske sänktes skeppet i ett smalt sund för att skapa ny mark – det är i alla fall den teori historikerna jobbar efter.

1997 års skeppsfynd täcktes över när arkeologerna hade undersökt och dokumenterat det. Men nu, bara 21 år senare, är det dags för nya grävningar.

Precis där skeppsvraket ligger, nära gästhamnen, ska nämligen det nya universitetsbiblioteket byggas. Då måste enligt lag fornminnet tas om hand. Arkeologernas arbete började i måndags, men i mycket liten skala.

Arkeologerna Nicholas Nilsson och Lars Einarsson jämför skeppsvraket med tidstypiska fraktskutor. Foto: SVT

Datorsimulering av båten

Inte förrän den armerade betongplattan som dolt båten har tagits bort kan arkeologerna börja sitt arbete på allvar. En viktig uppgift är att göra en 3D-modell av båten.

– Planerna är att göra datorsimuleringar som ska vara tillgängliga för alla. De ska ligga på vår hemsida. Man ska enkelt kunna förstå hur fartyget såg ut och fungerade,  säger arkeolog Nicholas Nilsson, som är huvudansvarig för 3D-dokumentationen.

Just nu är området en inhägnad byggarbetsplats med grävskopor och tunga maskiner. Ljudnivån är hög. Öronproppar ligger i plastbunkar utanför stängslet att använda för den som störs av bullret. Av säkerhetsskäl är det ytterst få som har tillträde till platsen. SVT fick inte tillstånd att gå dit.

Visningar för allmänheten

– Men det finns egentligen ingenting att se ännu, säger Lars Einarsson. Om ett tag kommer vi att ha visningar för allmänheten, men det dröjer några veckor.

Vad ska hända med skeppet efter att det är undersökt?

– Man kommer att frilägga det, dokumentera det och sen kommer det att begravas igen i närheten av det ställe där det en gång ursprungligen har legat.

Lars Einarsson, marinarkeolog på Kalmar läns museum. Foto: SVT

Går det inte att bevara?

– Nej, det skulle kosta alldeles för mycket i förhållande till det vetenskapliga värdet.

Det finns ju massor av sjunkna vrak i Östersjön. Varför är det så viktigt att undersöka den här 300 år gamla fraktskutan?

– Det finns faktiskt inte så många kvar av den här typen. Den är en viktig pusselbit i berättelsen om framväxten av Kalmar som stad. En del av vår historia, säger Lars Einarsson.

Men varför kan man inte bara bygga över skeppet en gång till, precis som man gjorde 1997?

– Nej, nu måste det flyttas för den här gången ska byggbolaget gräva djupare. Där skeppet en gång legat ska det bli cykelgarage.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kalmar

Mer i ämnet