I december berättade SVT Nyheter Småland om Gabriel som är särbegåvad och går i åttan i stället för femman. Vi kunde också visa att okunskapen om denna elevgrupp är stor i många kommuner i Småland. Efter vår rapportering har vi fått många reaktioner från er. Vi har träffat Solveig som också är särbegåvad och hon hoppas att hennes historia ska hjälpa andra.

Solveig som är uppvuxen i en kommun i Kronoberg fick i fjärde klass bekräftat av sin skolpsykolog att hon var särbegåvad. WISC-IV-testet, ett test för bedömning av kognitivt fungerande hos barn och ungdomar, visade att hon var klart över genomsnittet. Hon hade för sin ålder ett avancerat ordförråd och en snabb uppfattningsförmåga.

— Jag har alltid vetat att jag är smart och lär mig snabbt men det kunde bara varit mitt intresse. Jag flyttades i samband med utredning upp två klasser och det var jättebra men det innebar inte att jag slutade att lära mig snabbt, säger Solveig.

En i varje klass

Enligt Skolverket räknas fem procent av eleverna i Sverige vara särbegåvade, det är ungefär en i varje klass. Men trots att de är många är de svåra att upptäcka. 2017 tog Solveig studenten två år tidigare än hennes jämnåriga och idag är studerar hon vid Musikhögskolan i Malmö till kompositör.

— Det finns så många som liknar mig och som haft det värre. Det är inte dem det är fel på, lika lite som det är fel på mig. Det är bara att strukturerna man lever i inte kan hantera den man är och den kompetens vi har, de kan inte fostra den, säger Solveig.

“Finns bara den egna vägen” 

Att särbegåvade elever är svåra att upptäcka är inget nytt. I december gjorde SVT Nyheter Småland en kartläggning där endast två av 18 kommuner i vårt område  uppgav att de har en särskild handlingsplan för särbegåvade elever.

— Alla lärare jag mötte och lärde känna lite försökte ärligt att hjälpa men de har alla begränsningar på sig. Resurserna finns inte. Just nu finns det ingen bättre väg än den egna vägen för oss men det kanske finns sen.