Under det senaste halvåret har ett 40-tal nyanläda elever kommit till Lustigkulla skola i Kosta, Lessebo kommun. Därmed har skolans elever nästan fördubblats vilket gjort att behovet av lärare med svenska som andraspråk blivit stort.

Skolan har flera annonser ute, men inga sökande.

– Det är få sökande till tjänsterna. Egentligen noll behöriga sökande. Därför ligger det fortfarande annonser ute, säger Ann-Britt Åhslund-Sandell, rektor på Lustigkulla skola.

Använder kroppsspråk

Utbildade lärare i ämnet har utökad kunskap om hur man går tillväga för att barn med annat modersmål än svenska på bästa sätt lär sig det svenska språket.

Emil Lindberg är lärare på Lustigkulla skola och vill vidareutbilda sig för att kunna undervisa i svenska som andra språk.

– Nu får jag använda kroppspråk och bilder och kan inte använda ord vilket kan vara frustrerande, berättar han.

Kommuner slåss om behöriga lärare

I sydöstra Sverige är det mer än 60 procent av grundskolelärarna i svenska som andraspråk som saknar behörighet, enligt skolverket. I dag slåss skolor om de få behöriga som finns. En kamp som mindre kommunerna förlorar.

– Hultsfred tar emot flest andel nyanlända i förhållande till befolkning. Det gör att vi har ett av de största behoven av att få hit rätt kompetens hos lärare och studiehandledare. Men vi har svårt att hävda oss och att få folk att flytta hit jämfört med större städer, säger Per Theorin, barn och utbildningschef på Hultsfreds kommun.

Vad kan ni själva göra åt det här?

– Försöka marknadsföra oss på ett annat sätt än alla andra småkommuner som gör att folk vill flytta hit. Det blir svårt.