Foto: SVT Design

Allt du vill veta om snö – men varit för cool för att fråga om

Uppdaterad
Publicerad

Puder eller kramsnö? Detta är viktiga begrepp för skidåkaren såväl som snöbollskastaren. Vi reder ut om det finns några tricks för att få tag på din favoritsnö.

Trots att snö bildas av vatten är den till skillnad från andra former av vatten, is och vattenånga, inte genomskinlig. Detta beror på att snön bildas av många små vattendroppar som på grund av kyla inte smälter ihop.

– Vattendropparna i molnet fryser till kristaller med luft emellan, förklarar SVT:s meteorolog, Åsa Rasmussen.

Från puder till slask – vad bestämmer vilken form av snö det blir?

– Allt beror på hur blöt snön är och ju varmare temperatur desto mer fukt finns det i snön. Kallt väder ger fluffig snö och när det är varmare tunn och slaskig och övergår till sist till regn, säger Åsa Rasmussen som hjälper till att reda ut begreppen.

Molnfri snö

– Vid riktigt låga temperaturer kan fukt i luften fällas ut och bli till snö eftersom det är för kallt för att det ska bli regn. Då krävs inga moln men den typen av snö lägger sig sällan i några tjocka lager på marken.

Pudersnö

Snön som är porös och fuktfattig bildas vid flera minusgrader och gillas ofta av skid- och brädåkare.

– Detta ser man sällan i Småland men kanske på skidsemestern i Norrland.

Kramsnö

Perfekt för snögubben och snöbollskramaren. Detta kräver lite mer värme och fukt än vad man finner i puderbackarna i Åre.

– Det finns tyvärr inget trick för att få kallare eller varmare snö att bli kramvänlig.

Blötsnö

Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

Slask

Slask är mer vattnigt än blötsnö.

– Slask kallar man oftast blötsnön när den lagt sig på marken, man säger inte att det snöar slask.

Det är alltså svårt att styra över vilken typ av snö som yr omkring en. Bästa sättet tycks vara att bege sig dit där temperaturen passar ens snöpreferenser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.