Varningsklocka i JB ringde i tysthet

Uppdaterad
Publicerad

Redan på senhösten 2012 ringde varningsklockorna. När elevansökningarna blev klara i mars blev läget för skolkoncernen JB katastrofalt.

De 8.000 eleverna och deras föräldrar fick inget veta förrän strax före skolavslutningen. Flera av skolorna fanns i Småland.

Snart ett år har gått sedan Sveriges största skolkonkurs blev ett faktum. På onsdagen lade konkursförvaltare Mats Emthén fram sin förvaltningsberättelse.

– Har vi hittat några anmärkningar av allvarligare slag, nej, säger Emthén.

Men av redogörelsen framkommer att skolkoncernen redan på senhösten 2012 – alltså ett halvår innan konkursen var ett faktum och elever och lärare fick reda på något – hade allvarliga betalningssvårigheter.

– I december 2012 var styrelsen medveten om att man inte kunde uppfylla sina villkor gentemot banken, säger Emthén.

Få ansökningar

I mars kom dödsstöten, det alldeles för låga antalet elever som sökt till JB:s alla skolor runt om i landet.

– Och då ser man att detta är katastrofalt, säger Emthén.

Intäkterna, det vill säga eleverna, fick förstås inte skrämmas bort ytterligare. Så bolagsledningen tillsammans med ägarna försökte i tysthet att sy ihop nya finansieringslösningar, men i maj insåg man slaget förlorat.

– Styrelsen har inte varit overksam, säger Emthén.

Det huvudsakliga grunden till konkursen är, enligt honom, det sviktande elevantalet.

– Den utförsbacken började redan 2011.

Högre krav

Dessutom var låneskulden och räntorna för höga, vilket gjorde att det inte gick att parera de minskade intäkterna. Men några utdelningar till de nya ägarna, riskkapitalbolaget Axcel, skedde aldrig.

Gick det då att som elev eller förälder se vart det barkade? Nej, knappast är konkursförvaltarens slutsats. Inte ens Skolinspektionen, den myndighet som ger skolorna tillstånd, hade kunnat se det här.

– Skolinspektionen borde få bättre verktyg.

Han föreslår att skolföretagen kanske skulle ha högre finansiella krav på sig, och tvingas till bättre och tätare rapporteringsskyldighet. Som det är nu kan det gå alldeles för lång tid mellan när det börjar gå utför och innan något händer.

Drabbade 8 000 elever

Visa

När konkursen blev ett faktum i juni 2013 fanns cirka 11 000 elever på de 35 drabbade skolorna, varav 8 000 skulle fortsätta till hösten.

Samtidigt fanns cirka 1 700 anställda.

De flesta skolorna såldes vidare och i stort sett samtliga elever hittade en ny skola.

Den kvarvarande skulden, bristen, i konkursboet uppgår till omkring en miljard kronor, fördelat enligt följande:

 * Bankskuld, 309 miljoner kronor

 * Lönegarantiskuld (staten), 123 miljoner

 * Övriga löneskulder, 21 miljoner

 * Skatteskulder, 21 miljoner

 * Leverantörsskulder, 179 miljoner

 * Koncernskulder, 311 miljoner

 * Övriga skulder (till tidigare ägare), 171 miljoner kronor.

Källa: Konkursförvaltare Mats Emthén (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar friskolor

Mer i ämnet