För att minska förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier som meticillinresistenta gula stafylokocker, förkortat MRSA, och tarmbakterier med antibiotikanedbrytande ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) så krävs det att nya former av antibiotika kommer.
– Antibiotika har en viss livslängd, sen blir bakterierna resistenta mot den. Det viktigaste är att använda den medicin som finns på rätt sätt för att förlänga livslängden så långt som möjligt, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
Anders Tegnell menar att spridningen inom sjukvården av bakterien MRSA minskat, men smitta ute i samhället gör att antalet smittade ökat i hela landet 2014. Andelen fall per 100 000 invånare, av MRSA är flest i Kronoberg och Kalmar medan Jönköping har en hög andel av ESBL Det behöver inte bero på brister i vården, menar Tegnell, det kan till och med vara så att sjukvårdspersonalen är bättra på att upptäcka bakterien.
Utlandsresor ökar bakterien
Tarmbakterier med ESBL kan finnas i tarmen hos friska personer, men bakterierna kommer fram i samband med urinvägsinfektion. Just bakterier med ESBL är vanligare utomlands och många resenärer får med sig det hem. Anders Tegnell menar också att läkarna känner till den här problematiken och att vi i Sverige är duktiga på att begränsa utskrivningen av antibiotika om man jämför med flera andra länder. Ett annat sätt att minska just ESBL är att hitta metoder för att minska urinvägsinfektioner så bakterier inte bryter igenom.
– Det är svårt att hitta ett alternativ till antibiotika och hitta ny antibiotika mot just dessa bakterier, särskilt ESBL som är extra svår att behandla, i vissa fall krävs det sprutor för att behandla den bakterien.
Inget har effekt
Han menar att det pågår forskning kring det här men att det inte är lätt. När en ny antibiotikasort kommer ut på marknaden är det också viktigt att begränsa den så att inte för mycket skrivs ut.
– Det finns en del idéer, men ingen har kommit särskilt långt till ett alternativ till antibiotika och inget som vi känner till som har visat sig effektivt.
Hur lång livslängd dagens antibiotika har som kan hjälpa mot dessa bakterier är osäkert, säger Anders Tegnell. Men i dag finns till exempel flera varianter av MRSA som inte antibiotika biter på.
– Så på ett sätt är den tiden redan här och uppenbarligen så lyckas vi inte hitta medicin mot dessa bakterier i den takt vi behöver, säger Anders Tegnell.
Professor Arne Holmgren i biokemi vid Karolinska institutet håller med om att nya sätt att bekämpa resistenta bakterier måste komma. Han själv leder en studie där en ny antibiotikamekanism angriper cellernas thioredoxinsystem som hämmar celltillväxten.
– Vi har fått pengar från forskningsrådet för att forska vidare på det här under en treårsperiod. Jag märker att de senaste åren har det här blivit en allt mer prioritetad fråga inom forskningsvärden, men också inom EU, säger Arne Holmgren.