– Vi motsätter oss inte alls de här extra skyddsstängslen, men vi motsätter oss mot att vi ska ta kostnaden för dem, säger Per Aschan som äger Molstabergs säteri.
Kritiken mot Molstabergs gård från Länsstyrelsen har varit hård när de inte satt upp rovdjursstängsel.
– Vi har till och med beviljat bidrag i det här fallet som täcker stängselkostnaden enligt våra beräkningar, säger Göran Åström, miljödirektör på Länsstyrelsen i Stockholm.
Inte så enkelt
Enligt Molstabergs ägare är det däremot inte så enkelt. Länsstyrelsens bidrag på 150 000 kronor skulle täcka ungefär två kilometer av en total stängselsträcka på ungefär tjugo kilometer. Eftersom gården får EU-bidrag för att fåren håller landskapet öppet vill gårdsägarna heller inte begränsa betesmarken. Det är runt tusen får som betar på över hundra hektar som alltså är omgärdat av tjugo kilometer stängsel.
Länsstyrelsen kan i dagsläget inte svara på om Molstabergs gård kan få bidrag för rovdjursstängsel till hela betesområdet. Istället hänvisar de till att bedöma eventuella ansökningar som kommer in.
– Om man är djurägare i vårt land har man ett ansvar att sköta om sina djur och skydda sina djur, säger Länsstyrelsens miljödirektör Göran Åström.
Vem ska betala stängsel?
I grund och botten handlar konflikten om vem som ansvarar för att hålla ute vargen och därmed ska stå för stängselkostnaden som totalt beräknas till över en miljon kronor.
– Det tycker jag ska vara svenska statens ansvar i och med att de antagit den här rovdjurspolitiken, säger Per Aschan.
Här är parterna låsta. Per Aschan på Molstabergs säteri menar att skyddsjakt är enda lösningen. Länsstyrelsen å sin sida menar att gårdsägarna behöver börja stängsla i alla fall delar av hagarna och att rovdjursstängsel är den långsiktiga lösningen.