År 2013 var det 32.755 personer som kandiderade i valet. I år är siffran 29.501. Enligt Jenny Madestam, lektor i offentlig förvaltning, kan det bero på flera faktorer.
– En viktig sak är naturligtvis att väldigt många väljare inte ens vet att det är val. Det här är ett väldigt undanskymt val, säger Jenny Madestam.
5,5 miljoner röstberättigade
Kyrkovalet hålls 17 september i år. Det är cirka 5,5 miljoner röstberättigade i Sverige, men trots detta så röstade endast 700.000 i förra valet.
Det är cirka 15.000 platser som ska tillsättas, men det är ännu inte klart hur kandidatlistorna kommer att se ut. Det arbetet är klart först i juli.
Pekar på omorganisering
Enligt preliminära siffror från Svenska kyrkan har antalet kandidater sjunkit i hela östra Sverige; Strängnäs, Västerås, Stockholm och Uppsala stift.
– Den naturliga förklaringen är att Svenska kyrkan har genomfört omfattande strukturförändringar i hela landet med bland annat sammanslagningar av församlingar som följd. Det innebär att det finns färre valområden och färre mandat som ska tillsättas och därmed färre kandidater, säger Ewa Almqvist, pressekreterare hos Svenska kyrkan.
Redan avgjort i Tierp
De sex största nomineringsgrupperna, motsvarande partier, till kyrkovalet är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Frimodig kyrka, Sverigedemokraterna och Öppen kyrka.
I Tierps kommun är det bara Socialdemokraterna som ställer upp inför valet – så där är kyrkovalet redan avgjort.
Kyrkovalet
Sedan staten och kyrkan skiljdes åt år 2000 sköter kyrkan sina val själv.
Av praktiska och pedagogiska skäl används ett liknande tillvägagångssätt som i de allmänna valen.
Men en del skillnader finns: Bland annat heter det inte partier i kyrkovalet, utan nomineringsgrupper. Dessutom får även 16- och 17-åringar rösta i kyrkovalet.
Röstningen gäller tre nivåer i Svenska kyrkan: Kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.
Källa: Svenska kyrkan.