Javascript är avstängt
Greven mot Mörköborna – det mest omtvistade sommarstället i Sverige
Sommaridyllen Mörkö skakas av en snart 20 år lång fejd. Det är stugägare som strider mot grevens skenande arrendeavgifter. Nu kan den infekterade lokala tvisten få nationell betydelse om Högsta domstolen tar upp fallet.
– Jag vet inte hur länge de här kostnaderna går att bära, säger sommarstugeägaren Susanne de Boer.
Många av sommarhusen på Mörkö, utanför Södertälje, har gått i arv i generationer. Men nu är flera av stugägarna osäkra på framtiden på ön.
– Det är osäkert hur länge jag kan vara kvar, säger Susanne de Boer.
Anledningen är de stigande priserna för markerna.
Det är familjen Bonde som äger cirka 95 procent av ön Mörkö. 2008 tog sonen i familjen, Fredric Bonde, över facklan som familjens förvaltare. Då började arrendeavgifterna höjas.
– De allra flesta har vi kommit överens med, sen är det ett antal där vi inte lyckas komma överens, vi har för olika syn på saken, säger jordägaren Fredric Bonde.
Hopp om HD-prövning
För att protestera mot prishöjningarna driver ett rekordstort antal stugägare på Mörkö just nu rättsliga processer. De som fick sina arrenden höjda år 2022 väntar på prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Vart femte år omförhandlas många avtal på ön, vilket innebär avgiftshöjningar. Jordägaren vill följa marknadsvärdet, där ett antal jämförelseobjekt fastställer arrendet. De sommarboende vill även se att man väger in skälighet – exempelvis husets läge och vattentillgång.
100-procentig ökning
År 2024 köpte Susanne de Boer sitt sommarhus. Då gick hon in i en femårig avtalsperiod med jordägaren. Arrendet var 85 000 kronor om året, med en fyraprocentig ökning i konsumentprisindex varje år. Nu vill jordägaren ha 180 000 kronor om året – en ökning på mer än hundra procent sedan 2020.
Sommarstugeägarna om arrendechocken
Fredrik Aldmo är jurist inom fastighetsrätt på Familjens jurist. Han menar att Mörkö sticker ut.
– Det mest omtvistade arrendestället i Sverige skulle jag säga.
Hur har det här gått till?
– Jordägaren är i princip den enda i området. När arrenden omförhandlats, så har de stigit för någon arrendator. När andra sedan hamnat i tvist så har de höjda arrendena blivit jämförelseobjekt i arrendenämnden. Det har blivit en snöbollseffekt, säger Fredrik Aldmo.
Högsta domstolen kan ge tydlighet
Såväl jordägaren som stugägarna hoppas nu på att Högsta domstolen ska pröva saken och ge klarhet i vilka principer som ska gälla när man fastslår arrendeavgifter.
– Det spretar i hovrätterna, det spretar till och med inom hovrätter. Då blir det väldigt otydligt för alla inblandade parter, säger Fredric Bonde.
”Är det här ett förlegat system?” Hör greven och jordägaren Fredric Bondes svar i videon nedan.
Javascript är avstängt
ARRENDEN AVGÖRS MED ORTSPRISMETODEN
Ortsprismetoden är en direkt metod som innebär att marknadsvärdet på värderingsobjektet bedöms utifrån ett visst urval av jämförelseobjekt. En prisjämförelse borde i regel kunna bygga på material från den ort där fastigheten är belägen. Jämförelser med prisläget i andra orter blir mer osäkra. Om försäljningar inte alls eller endast i viss omfattning har förekommit i den aktuella orten kan det dock vara motiverat att undersöka förhållandena i orter av samma karaktär som denna.
Källa: Lantmäteriet (2026)
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.