Linus Friborg, 13, har kunnat sova och koncentrera sig bättre sedan han fick medicin för adhd. Foto: SVT

Kraftig ökning av diagnoserna adhd och autism

Publicerad

Antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism har ökat kraftigt i Stockholms län. Sedan 2011 har antalet som vårdas inom landstinget mer än för dubblats.

Trettonåriga Linus Friborg har fått diagnosen adhd och han är långt ifrån ensam. Enligt en ny studie framgår det att barn och unga som diagnostiseras med adhd eller autism har ökat kraftigt i Stockholms län under de senaste åren.

– Jag tycker att det är bra. När det är få som har diagnosen blir man lätt utstött och behandlad som en onormal människa. Men om det är fler som får diagnosen kanske det kan bli mer vanligt och man kan bli behandlad som en vanlig människa, säger Linus Friborg.

Från 2011 till 2016 har antalet unga som vårdas för adhd gått från närmare 8.000 till 20.000. Unga som vårdas för autism har ökat från cirka 4.000 till 9.000.

Men att diagnoserna ökar behöver inte innebära att de neuropsykiatriska tillstånden gör det.

– Vi har blivit duktigare på att diagnostisera. Landstinget har satsat mycket på neuropsykiatriska utredningarna och man kan se det som ett resultat på våra försök att erbjuda vård, säger Kyriaki Kosidou, psykiatriker och forskare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, (CES) Stockholms läns landsting.

Hårda krav i samhället kan påverka

Förutom stora satsningar och ökad kunskap om adhd och autism så kan också dagens samhällsklimat vara en bidragande faktor till att fler får diagnoserna, menar Kyriaki Kosidou.

– Man tar också hänsyn till funktionsnedsättningen när man diagnostiserar. Funktionsnedsättning beror på kontexten och det kan vara så att samhället och till exempel skolan har blivit allt svårare för vissa grupper att klara, så de behöver hjälp och får en diagnos.

”Varken superkraft eller sjukdom”

Adhd kan visa sig på olika sätt för olika personer. Vissa kallar det för sin superkraft medan andra talar om det som en svår funktionsnedsättnig. Linus Friborg fick sin adhd-diagnos när han var åtta år gammal.

– Jag tänker inte på det som varken en superkraft eller sjukdom. Det är bara en diagnos helt enkelt, säger han.

Det var efter att Linus föräldrar på eget initiativ bad om att få göra en utredning som han fick sin diagnos.

–  Han hade svårt att koncentrera sig och kunde lätt brusa upp för småsaker. Jag hade tänkt länge att det inte var någonting som vi hade gjort fel i uppfostran utan att det var något annat. Jag var införstådd med att det kunde vara en diagnos, så för mig var det väldigt välkommet att kunna ta bort skulden från sig själv, säger Maria Friborg, mamma till Linus.

Bättre efter medicin

Idag får Linus Friborg bland annat medicin, och hemma använder han sig av särskilda scheman som ska hjälpa honom att fokusera på en sak i taget.

–  När jag började ta medicinen så märkte jag att jag kunde sova lättare, jag fokuserade lättare och blev inte arg så lätt, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer