Enligt SYLF:s undersökning uppger var femte nyexamnerad som arbetar som vikarierande underläkare att de arbetat som primärjour med patientansvar på akutmottagningen utan legitimerad kollega, trots att detta strider mot IVO:s principbeslut.

– När man vikarierar som underläkare har man inte samma reglering som under AT, man har till exempel inte rätt till handledning. I förlängningen är det en patientsäkerhetsrisk, säger Jonas Ålebring, ordförande i SYLF.

”Patienterna förlorar”

Han menar att om läkare introduceras till yrket genom en oreglerad tjänst så underminerar det syftet med AT.

– Ännu värre är det att tjänsterna dessutom åsidosätter arbetsmiljökrav och patientsäkerheten. Både underläkarna och inte minst patienterna förlorar på att landstingen inte tar ett gemensamt ansvar och ökar AT-platserna, säger Jonas Ålebring, som också menar att det måste ske ett samordningsarbete som tar det nationella problemet på allvar.

SKL: Vi behöver stöd av lagstiftningen

SKL är den organisation som ska ta det ansvaret. De menar att situationen skulle bli bättre med en lagändring.

– Ja, det ansvaret ska vi ha. Men vi måste ha stöd av regleringar och lagstiftning som regeringen kan ta beslut om. Vi har ett ansvar att det finns AT-platser och att de fylls på ett bra sätt, säger Agneta Jöhnk, chef avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.