Signalkräfta, kabomba och bisamråttan är några av de invasiva arterna som finns i Sverige. Foto: TT/Wikimedia commonsVisa alla (7)
Visa alla (7)

Lista: Här är växterna och djuren som vi vill vara utan

Publicerad

En invasiv art är en främmande växt eller ett djur som vanligtvis inte finns i landet, men som fått hjälp av människan att till sig till Sverige. Totalt finns det 49 invasiva arter som man vill stoppa eller begränsa. Många av arterna finns i nuläget inte i svensk natur men klimatförändringar gör att flera av dem i framtiden kan etablera sig i Sverige, enligt Naturvårdsverket.

Invasiva djur som förekommer vilt i Sverige

  • Ullhandskrabba – Kan sprida kräftpest och konkurrerar med inhemska arter. Västkusten.
  • Mårdhund – Äter fåglar, groddjur och reptiler. Kan lokalt utrota grodor och minska antalet markhäckande fåglar. Sprids från Finland.
  • Bisam – Påverkar djur- och växtliv i sjöar och vattendrag. Spridits från Finland men nu nästan borta.
  • Rödörad, gulbukad och gulörad vattensköldpadda – Finns i Sverige men reproducerar sig inte. Kan bära på salmonella och konkurrerar med andra vattenlevande djur.
  • Signalkräfta – Största hotet mot flodkräftan. Kan bära på kräftpest. Mycket vanlig.
  • Nilgås – Konkurrerar med andra fåglar om boplatser och föda. Förekommer.

Invasiva djurarter. De flesta finns inte i Sverige. Förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla levande exemplar

  • Pallasekorre -Äter fåglar och konkurrerar med andra ekorrar.
  • Huskråka – Kan sprida sjukdom till andra djur. Äter grödor och andra fåglar.
  • Javansesisk mungo – Äter grodor, reptiler och fåglar.
  • Oxgroda – Äter fisk och konkurrerar med inhemska grodor.
  • Kinesisk muntjak – Sprider sjukdomar till andra djur och kan skada skogsplanteringar.
  • Sumpbäver – Skadar odlingar och skogsbruk.
  • Vanlig näsbjörn – Äter fåglar, groddjur och reptiler.
  • Taggkindskräfta – Hotar flodkräftan och kan bära på kräftpest.
  • Gulvårtskräfta – se Taggkindskräfta.
  • Amerikansk kopparand – Har enstaka gångar häckat i Sverige. Hotar den utrotningshotade Europeiska kopparanden. Har bekämpats och är numera borta.
  • Amursömnfisk – Kan påverka kommersiellt viktiga fiskar negativt.
  • Röd sumpkräfta – Hotar flodkräftan och kan bära på kräftpest.
  • Marmorkräfta – Har hittats i svenska natur någon enstaka gång. Hotar flodkräftan.
  • Tvättbjörn – Har enstaka gånger observerats i Sverige. Kan skada odlingar och egendom.
  • Bandslätting – Fisk som kan bära många smittsamma sjukdomar.
  • Gråekorre – Konkurrerar med inhemska ekorrar och sprider sjukdomar.
  • Östlig rävekorre – Se gråekorre.
  • Sibirisk jordekorre – Kan bära borrelia och skadar nötbärande träd.
  • Helig ibis – Fågel som äter andra fåglar och groddjur.
  • Sammetsgeting – Stick kan ge allergisk reaktion med dödlig utgång. Har stor negativ påverkan på pollinering och honungsproduktion.

Invasiva växter som förekommer vilt i Sverige

  • Sidenört – Påverkar ekosystemet och konkurrerar med inhemska växter.
  • Kabomba – Vattenväxt som tränger ut andra växter.
  • Smal vattenpest – Påverkar vatten- och ljusflöde negativt.
  • Jätteloka – Saften kan orsaka brännskor på människor. Tränger bort andra växter.
  • Tromsöloka – Kan också ge skador på huden. Växer tätt och tränger bort andra växter.
  • Jättebalsamin – Konkurrerar ut inhemska arter. Förändar näringscykeln i jorden.
  • Gul skunkkalla – Har stor påverkan på våtmarker.

Invasiva växter som ännu inte finns i Sverige

  • Alligator weed – Vattenväxt som hotar sjöfågel och fisk genom att försämra vattenkvalitet och flöde.
  • Saltbaccaris – Giftig för boskap och konkurrerar med inhemska växter.
  • Vattenhyacint – Används i akvarier och trädgårdsdammar. Tränger ut andra växter.
  • Röd jättegunnera – Påverkar vattnet och marken. Förändrar vegetationens sammansättning.
  • Bredloka – Kan ge skador på huden. Växer tätt och tränger bort andra växter.
  • Flytspikblad, penningablad – Kan påverka ekosystemet genom att växa tätt på ytan.
  • Afrikansk vattenpest – Växer tätt på vattenytan och påverkar ekosystemet.
  • Storblommig ludwiga – Används i akvarier och trädgårdsdammar. Påverkar hela ekosystemet i vattnet.
  • Krypludwiga – Kan göra det svårare att bada. Påverkar ekosystemet.
  • Japanskt styltgräs – Minskar artrikedomen och påverkar ekosystemet.
  • Storslinga – Växer tätt på vattenytan – kan göra det svårare att bada.
  • Kamslinga – Bildar mattor som minskar solljus och syre i vattnet.
  • Flikpartenium – Ogräs som är giftig för boskap. Ger minskad produktion av grödor.
  • Fjäderborstgräs – Minskar biologisk mångfald och är vatten- och näringskrävande.
  • Gisslepilört – Giftig för människor och djur. Tränger bort andra växter.
  • Japanska arrowrot, kudzoböna – Mycket snabbväxande och tränger ut andra växter. 

Källa: Naturvårdsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer