Invasiva djur som förekommer vilt i Sverige

• Ullhandskrabba – Kan sprida kräftpest och konkurrerar med inhemska arter. Västkusten.
• Mårdhund – Äter fåglar, groddjur och reptiler. Kan lokalt utrota grodor och minska antalet markhäckande fåglar. Sprids från Finland.
• Bisam – Påverkar djur- och växtliv i sjöar och vattendrag. Spridits från Finland men nu nästan borta.
• Rödörad, gulbukad och gulörad vattensköldpadda – Finns i Sverige men reproducerar sig inte. Kan bära på salmonella och konkurrerar med andra vattenlevande djur.
• Signalkräfta – Största hotet mot flodkräftan. Kan bära på kräftpest. Mycket vanlig.
• Nilgås – Konkurrerar med andra fåglar om boplatser och föda. Förekommer.

Invasiva djurarter. De flesta finns inte i Sverige. Förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla levande exemplar

• Pallasekorre - Äter fåglar och konkurrerar med andra ekorrar.
• Huskråka – Kan sprida sjukdom till andra djur. Äter grödor och andra fåglar.
• Javansesisk mungo – Äter grodor, reptiler och fåglar.
• Oxgroda – Äter fisk och konkurrerar med inhemska grodor.
• Kinesisk muntjak – Sprider sjukdomar till andra djur och kan skada skogsplanteringar.
• Sumpbäver – Skadar odlingar och skogsbruk.
• Vanlig näsbjörn – Äter fåglar, groddjur och reptiler.
• Taggkindskräfta – Hotar flodkräftan och kan bära på kräftpest.
• Gulvårtskräfta – se Taggkindskräfta.
• Amerikansk kopparand – Har enstaka gångar häckat i Sverige. Hotar den utrotningshotade Europeiska kopparanden. Har bekämpats och är numera borta.
• Amursömnfisk – Kan påverka kommersiellt viktiga fiskar negativt.
• Röd sumpkräfta – Hotar flodkräftan och kan bära på kräftpest.
• Marmorkräfta – Har hittats i svenska natur någon enstaka gång. Hotar flodkräftan.
• Tvättbjörn – Har enstaka gånger observerats i Sverige. Kan skada odlingar och egendom.
• Bandslätting – Fisk som kan bära många smittsamma sjukdomar.
• Gråekorre – Konkurrerar med inhemska ekorrar och sprider sjukdomar.
• Östlig rävekorre – Se gråekorre.
• Sibirisk jordekorre – Kan bära borrelia och skadar nötbärande träd.
• Helig ibis – Fågel som äter andra fåglar och groddjur.
• Sammetsgeting – Stick kan ge allergisk reaktion med dödlig utgång. Har stor negativ påverkan på pollinering och honungsproduktion.

Invasiva växter som förekommer vilt i Sverige

• Sidenört – Påverkar ekosystemet och konkurrerar med inhemska växter.
• Kabomba – Vattenväxt som tränger ut andra växter.
• Smal vattenpest – Påverkar vatten- och ljusflöde negativt.
• Jätteloka – Saften kan orsaka brännskor på människor. Tränger bort andra växter.
• Tromsöloka – Kan också ge skador på huden. Växer tätt och tränger bort andra växter.
• Jättebalsamin – Konkurrerar ut inhemska arter. Förändar näringscykeln i jorden.
• Gul skunkkalla – Har stor påverkan på våtmarker.

Invasiva växter som ännu inte finns i Sverige

• Alligator weed – Vattenväxt som hotar sjöfågel och fisk genom att försämra vattenkvalitet och flöde.
• Saltbaccaris – Giftig för boskap och konkurrerar med inhemska växter.
• Vattenhyacint – Används i akvarier och trädgårdsdammar. Tränger ut andra växter.
• Röd jättegunnera – Påverkar vattnet och marken. Förändrar vegetationens sammansättning.
• Bredloka – Kan ge skador på huden. Växer tätt och tränger bort andra växter.
• Flytspikblad, penningablad – Kan påverka ekosystemet genom att växa tätt på ytan.
• Afrikansk vattenpest – Växer tätt på vattenytan och påverkar ekosystemet.
• Storblommig ludwiga – Används i akvarier och trädgårdsdammar. Påverkar hela ekosystemet i vattnet.
• Krypludwiga – Kan göra det svårare att bada. Påverkar ekosystemet.
• Japanskt styltgräs – Minskar artrikedomen och påverkar ekosystemet.
• Storslinga – Växer tätt på vattenytan – kan göra det svårare att bada.
• Kamslinga – Bildar mattor som minskar solljus och syre i vattnet.
• Flikpartenium – Ogräs som är giftig för boskap. Ger minskad produktion av grödor.
• Fjäderborstgräs – Minskar biologisk mångfald och är vatten- och näringskrävande.
• Gisslepilört – Giftig för människor och djur. Tränger bort andra växter.
• Japanska arrowrot, kudzoböna – Mycket snabbväxande och tränger ut andra växter. 

Källa: Naturvårdsverket