Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
På övervåningen i radhuset är det för trångt för en golvlyft att få plats och taket för svagt för att installera en taklyft. Därför tvingas Marias föräldrar lyfta henne på övervåningen. Se mer i videon. Foto: Simon Lundvall/SVT

Maria kan inte förflytta sig själv – nekas personlig assistans

Uppdaterad
Publicerad

En natt i maj för tre år sedan vaknar Maria Yuhanneson i Södertälje med starka smärtor i hela kroppen. Fingrar och tår amputeras och hon blir beroende av familjens hjälp för att överhuvudtaget kunna röra sig. Trots det nekas hon personlig assistans.

– Jag vet inte vad mer jag ska bevisa, säger hon.

Maria spenderade flera månader på sjukhuset där läkarna tog upp frågan om att ansöka om personlig assistans – det var uppenbart att hennes vardag och liv förändrats totalt.

Men på ansökningar både till Försäkringskassan och Södertälje kommun blev det nej – de ansåg att hon inte behövde hjälp.

Kommunen vill inte uttala sig om Marias fall, men säger att det alltid görs en sammanvägd bedömning.

Allt svårare att få personlig assistans

Om läkare och arbetsterapeut bedömer att personen behöver personlig assistans – hur kan ni komma fram till något annat?

– Det är ju LSS-handläggarna som gör bedömningen om assistans behövs utifrån den lagstiftning som finns. Läkare och arbetsterapeuter gör bedömning utifrån sitt medicinska fokus, säger Frida Yaro på Södertälje kommuns omsorgskontor.

Och Maria är inte ensam. Flera assistansbolag och ideella organisationer vittnar om att det blivit allt svårare att få rätt till personlig assistans.

– De räknar nu i större omfattning enbart delmoment, exempelvis bara intvålning trots att hela duschmomentet kanske tar 15-20 minuter, säger Christian Källström, chefjurist på assistansbolaget Frösunda.

Ej minskat behov

Assistansbolaget Humanas chefjurist Anthony Sundström instämmer:

– En bedömning som görs med dagens sätt att se på det på får ett helt annat utfall än den bedömning som gjordes för ett antal år sedan. Trots att det inte skett några aktiva lagändringar som syftat till att begränsa rätten.

Enligt arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna har antalet personer med statlig assistansersättning inte varit såhär få sedan 2004, samtidigt som befolkningen ökat med cirka 1,5 miljon.

– Det finns ingenting som tyder på att personer med allvarliga funktionsnedsättningar skulle ha minskat, säger Patrik Silverudd, på Vårdföretagarna.

Efter en lagändring förra året ökade antalet personer med statlig assistansersättning enligt Försäkringskassan.

KOMMUN ELLER FÖRSÄKRINGSKASSAN?

För att få personlig assistans krävs det hos Försäkringskassan att man behöver hjälp med grundläggande behov i minst 20 timmar i veckan.

Bedömer Försäkringskassan att man inte når upp de till timmarna kan man ansöka hos kommunen där gränsen går vid cirka sju timmar – når man inte upp till de timmarna får man ingen assistans alls.

Källa: Försäkringskassan

GRUNDLÄGGANDE BEHOV

Med grundläggande behov menas:

  • Andning
  • Personlig hygien
  • Måltider
  • Av- och påklädning
  • Kommunikation med andra
  • Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
  • Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.

Källa: SKR

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.