För drygt ett år sedan slog polisen till mot en 41-årig mans lägenhet i Södertälje och hittade över 2,8 miljoner filer med övergreppsmaterial på olika lagringsenheter.
”Största i svensk rättshistoria”
När mannen i början av september dömdes till fyra års fängelse för grovt barnpornografibrott skrev Svea hovrätt i sin dom att innehavet sannolikt är ”det största i svensk rättshistoria”.
Allt större beslag är dock en generell trend, uppger Louise Åhlén, utredare på polisens nationella operativa avdelning (Noa).
– Det går knappt jämföra ens årsvis. För det händer otroligt mycket på bara ett år. Det är en väldigt flexibel brottslighet. Det är oerhört enkelt i dag att tillskansa sig material. Du behöver inte vara ett snille för att göra det. Det du behöver är kapacitet, säger Louise Åhlén.
Kan förändra beviskraven
Tillsammans med en annan hovrättsdom från i somras kan Södertäljefallet komma att förändra beviskraven i barnpornografibrott.
Gemensamt för de båda fallen är att polisens utredare inte har fingranskat allt material utan en stor del har i stället analyserats maskinellt med mjukvara. Tidigare har utredare varit tvungna att titta på allt material manuellt för att det skulle kunna ingå i ett åtal mot en misstänkt förövare.
Analysmetoderna i de båda fallen skiljer sig något åt, men båda vann till stora delar gehör i domstolarna och männen kunde dömas även för material som utredare inte fingranskats. Noa arbetar nu med att skapa en enhetlig metod och sprida den till utredare i landets sju polisregioner.
Rädda barn från övergrepp
När det sker ett beslag av barnpornografi är utredarnas första steg att gå igenom materialet för att se om den misstänkte gärningsmännen har begått egna övergrepp. Det sker även ett internationellt samarbete med exempelvis FBI och Interpol för att identifiera barn.
– Identifieringen är det viktigaste i sådana här ärenden, säger Louise Åhlén.
Finns det inte en risk att ni missar barn när det blir allt större beslag?
– Det är den stora baksidan av det här – det är klart att vi kan missa barn.