Ett år med samtyckeslagen – så har det underlättat för tjejjourerna

Publicerad

Det är snart ett år sedan den nya samtyckeslagen trädde i kraft. Förenklat innebär den att det krävs ett uttryckt eller aktivt samtycke vid sex. Det råder delade åsikter om dess effekt, men flera tjejjourer som SVT har varit i kontakt med uppger att den varit en hjälp.

Enligt Unizon, ett rikstäckande förbund med bland annat ungdoms- och tjejjourer, är det vanligt att de som söker stöd frågar om det man varit om. Vad som är olagligt, vad som räknas som en våldtäkt eller ett övergrepp.

Det kan handla om att förstå vad man varit med om och att få bekräftelse på att det man upplever som fel varit just det, fel.

”Visst är det ett brott?”

Flera tjejjourer som SVT pratat med upplever en positiv effekt av samtyckeslagen. Ett par tjejjourer har fått fler frågor om vad som gäller nu.

– Vi får fler frågor som söker bekräftelse. Det här har jag blivit utsatt för, visst är det ett anmälningsbart, ett brott?, säger Sofie Markne, verksamhetschef på en ungdomsjour som även driver tjejjour.

Bekräfta att det är olagligt

Samtyckeslagen har inte ändrat hur jourerna arbetar. Men flera jourer uppger att det är skönt att kunna bekräfta för de sökande att det de varit med om är olagligt.

– Vi har alltid arbetat efter att vi tror på och stöttar de utsatta vi kommer i kontakt med. Och vi har alltid arbetat utefter att allt utom ett ja är ett nej och att om inte samtycke finns så är det inte sex utan ett övergrepp, säger Sofie Markne.

Hon ser också en ökad medvetenhet hos unga tjejer om deras rättigheter.

– Många är väldigt medvetna om att det är få anmälningar som leder till åtal, och ännu färre som leder till fällande domar. Men det är ändå viktigt att vi pratar om vad lagen säger och hur vi praktiserar den.

Unizon: Ett steg i rätt riktning

Olga Persson, generalsekreterare på Unizon, ser positiv på att lagen har en normerande effekt i samhället. Samtidigt menar hon att det inte räcker, om fler sexualbrott ska leda till åtal och fällande domar.

– Vi vill att hela rättsväsendet får obligatoriska utbildningar om vad sexuella övergrepp är, allt från polisens utredningar till domstolsväsendet, säger Olga Persson.

ROKS: Löser inte alla problem

Även Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS, menar att rättsväsendet behöver utbildas. Men man ser även att samtyckeslagen inte fångar upp alla.

– Om du lever i en relation av utsatthet över tid så föregås kanske inte alltid sex med hot om våld eller våldsamheter. Men hela situationen är sådan att du vet att du bara har att ställa upp. Samtidigt kan inte en rättslig regel lösa alla problem, säger Jenny Westerstrand, ordförande ROKS.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer