Sis, Statens institutionstyrelse, beskriver på sin hemsida hur unga personer mellan 15 och 17 år som begår grova brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Just vården är den centrala delen i myndighetens uppdrag. Samtidigt saknar en stor andel av Sis-personalen adekvat vårdutbildning, trots att institutionernas främsta uppdrag är att vårda och rehabilitera ungdomar med högt våldskapital och på senare tid även gängkopplingar.
Hör forskaren och Sis kompetensavdelning om utbildningsläget i videon ovan.
Hälften saknar vårdutbildning
Behandlingsassistenter (se faktaruta) som arbetar nära dessa ungdomar genomgår endast 10 veckors grundutbildning, vilket kan jämföras med kriminalvårdsanställda som måste genomgå en 24 veckor lång utbildning för liknande anstaltsarbete. Samtidigt har behandlingsassistenterna inte heller någon eftergymnasial vårdutbildning eller liknande. Den personal som har en utbildning kallas istället behandlingspedagoger, men har i stort sett samma arbetsuppgifter, enligt forskare.
Idag sitter mer än 500 barn och ungdomar på Sis-institutioner runtom i landet och enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) är drygt 200 ungdomar på landets Sis-institutioner dömda för grova brott såsom mord, grovt rån och våldtäkt, dessa kan antingen ha dömts enligt LSU (lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård) eller vårdas enligt LVU (lagen om vård av unga) för allvarliga brott men i båda fallen ska de erbjudas adekvat vård.
”Personlig lämplighet” väger tungt
Ordförande för fackförbundet SEKO inom Sis, Frida Strandberg Landin vill inte ställa upp på en intervju utan hänvisar frågan om utbildningsgraden till arbetsgivaren. Trots att över 50 procent av de vårdanställda inte har formell utbildning uppger hon via ett mejl ”att behandlingsassistenter enbart utgör en mindre del av verksamheten samt att det inte enbart är tidigare utbildning som avgör utan även personlig lämplighet.”