Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Birgitta Essén är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet. Hon menar att orsakerna till de förhöjda riskerna är flera. Foto: Privat/TT

Professor: ”Det handlar om sociala skillnader”

Utlandsfödda kvinnor från låginkomstländer har en sju gånger högre risk för att dö under eller efter förlossningen än svenskfödda kvinnor. Det visar studier från Uppsala Universitet.
– Det är mycket komplext, säger professorn Birgitta Essén.

Nyfödda barn med utlandsfödda mammor har uppemot fyra gånger så hög risk att dö under själva förlossningen, eller under nyföddhetstiden.

Birgitta Essén är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet och har tagit fram ett trettiotal publikationer i frågan – gjorda på studier under flera års tid. Hon menar att orsakerna till de förhöjda riskerna är flera.

– Man kan urskilja några orsakssamband. Att svensk sjukvårdspersonal möter kvinnor som har sjukdomar vi inte är vana vid att upptäcka eller behandla, och därmed ökar risken för felbehandling, är en av orsakerna, säger hon.

Brist på tolk är en annan, och kan leda till missförstånt, och att viktig information missas. Detta kan i sin tur leda till skador eller komplikationer innan, under eller efter förlossningen.

Ekonomiska snarare än kulturella skillnader

Kulturella skillnader är inte den största orsaken till missförstånd som leder till skador inom förlossningsvården, menar Birgitta Essén. Det handlar snarare om sociala skillnader, där kvinnor bär med sig skillnader från sina låginkomstländer.

– Man vet också att speciellt nyanlända familjer saknar kunskap hur den svenska vården fungerar. Då sker missförstånd om hur man prioriterar förebyggande kontroller inför en förlossning. Detta har mer att göra med sociala aspekter, att man kommer från länder där förebyggande mödrahälsovård inte har en given plats på samma sätt som i Sverige, säger Birgitta Essén.

”Viktigt att inte bunta ihop människor”

Det är viktigt att inte bunta ihop alla utlandsfödda kvinnor. Problemen är olika i olika länder. Kvinnor från medelinkomstländer i till exempel mellanöstern har mycket bättre utfall som liknar svenskfödda blivande mammor.

– Det är viktigt att berätta, vi pratar alltså om låginkomstländer och det handlar om fattigdom, säger Birgitta Essén

”Det är komplext”

Hur man bör lösa problemet är olika från kommun till kommun. Södertäljes intiativ att introducera kvinnor till vården innan förlossningen är bra menar professorn. Men det kan nödvändigtvis inte appliceras på alla kommuner med liknande problem i Sverige,

– Det handlar mycket om att börja titta på oss själva, barnmorskor och läkare, och sedan omvärdera sina rutiner. Södertälje har enorm erfarenhet redan och det kan se annorlunda ut på andra platser, säger Birgitta Essén.

– Om man ska göra något åt detta så måste man veta hur det ser ut, och sedan mäta effekten efteråt.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer