Eskilstunabon Daniel Vesterhav är chef för en forskningsenhet på Brå, Brottsförebyggande rådet. Han beskriver det som att det skett en inflation av våldsanvändningen under de senaste åren, och ger som exempel att det för 10-15 år sedan var vanligare med så kallade skrämselskjutningar.
– Det vill säga att man inte sköt i syfte att döda – utan man sköt någon i benet eller i en arm eller liknande. Den typen av skjutningar ser vi i princip inte i dag, utan nu är syftet att döda.
• Hur försöker de kriminella skydda sig och hur ser deras vardag ut? Hör Daniel Vesterhav svara i videoklippet ovanför.
Oron triggar
En av Brås studier där gängkriminella intervjuats visar att oron att utsättas för en skjutning kan göra att man själv blir den som skjuter det första skottet.
– När man hamnar i konflikt med någon så vågar man inte riktigt vänta på hur den här personen ska agera, utan då kan det vara att man själv är den som skjuter först, säger Daniel Vesterhav.
”Triviala orsaker”
Daniel Vesterhav förklarar att det inte är särskilt många personer som brukar vara inblandade i skjutningarna, men att en skjutning ofta föder en ny skjutning på grund av en hämndlogik i den kriminella världen.
Enligt honom kan i prinicp vad som helst utlösa en skjutning eller konflikt – orsaker som för de utanför den kriminella världen kan framstå som triviala.
– Men sedan, när en konflikt väl är i gång och det skett en skjutning, så agerar man hela tiden på den senaste händelsen.