Syftet med projektet var just att se hur personalens hälsa påverkades av den kortare arbetstiden.

Projektet tog slut i september och utvärderingen visade att personalen både mådde och presterade bättre än en jämförelsegrupp med samma arbetsuppgifter som jobbade åttatimmarspass.

– Vi har ju sett att de som har varit med har haft bättre tid för återhämtning och det är bra. Men ett brett införande är inte möjligt och då måste man titta på vad som varit bra som vi kan ta med oss, säger kommunstyrelsens ordförande, Urban Granström (S)

Nya kollegor och arbetsmetoder

För att klara av den dagliga verksamheten anställdes 18 nya medarbetare samtidigt som man såg över planeringen både på lång och kort sikt. Eftersom det var fler anställda ställdes det högre krav på att överlämningarna mellan passen skulle fungera. Ett system med kort utvecklades.

– När man hade gjort något markerade man det på kortet så att nästa kollega lätt kunde se vad som var kvar att göra, säger enhetschefen Minela Sarac.

Får ingen fortsättning

Projektkostnaden väntades bli 11,7 miljoner kronor, men när försöket avslutades blev slutresultatet 13,5 miljoner.

– Vi visste från början att det skulle kosta pengar när personalen får behålla sin lön samtidigt som vi nyanställer, säger Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Franzén, som var kommunalråd när projektet startade.

Han hade velat se en fortsättning på det tidsbegränsade projektet.

– Jag hade en annan målbild när projektet startade. Jag ville att vi skulle utvärdera, gå vidare och implementera det i hela organisationen i etapper.

– Det var ett projekt och vi får försöka dra lärdom av det för att se vad vi kan ta med i framtiden för att se till att vi har en så bra arbetsmiljö för de som jobbar inom omsorgen som möjligt, säger Urban Granström.