Peter Bånge gillar inte förslagen om att lägga ned skolor.

Nytt förslag: Lägg ned tre skolor i Strängnäs

Uppdaterad
Publicerad

I fredags presenterades förslagen på hur Strängnäs ska kunna förbättra skolverksamheten. I två av förslagen vill man lägga ner landsortsskolorna Fogdö, Länna och Härad vilket har lett till flera protester hos föräldrar och lärare.

Tjänstemän i Strängnäs kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram förslag på hur kommunens skolor kan utvecklas. I två förslag förordas att tre skolor läggs ned. Något som väckt stark kritik.

– Jag tycker det är ett problem att kommunen lägger ner alla landsbygdsskolor. På grund av att kommunen gör så fruktansvärt dåliga affärer så ska de lägga ner skolor på andra ställen, varför?, undrar Peter Bånge som haft sitt barn på Fogdeskolan.

Landsbygdsskolor i Strängnäs

Ekonomin

Tanken med att lägga ned skolorna är att få pengar över som kan utveckla den pedagogiska verksamheten. Jan Persson, VD för Kilenkrysset och morfar till ett barn på Fogdöskolan tror dock inte att man kommer lyckas spara några pengar.

– Det är det kommunala fastighetsbolaget som äger lokalerna så då är det väl bara att sänka hyran. Lokalerna på landet är inte värda någonting så ingen annan verksamhet kommer kunna vara där. Då är det väl mer ekonomiskt att köra ut elever från staden där lokalerna är dyrare, säger Jan Persson.

– Det här är inte primärt en ekonomisk fråga utan det är primärt en fråga om att skapa den bästa skolan för alla elever. Utifrån det perspektivet arbetar vi med det här, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M).

Utredning utan grund

På Fogdeskolan tycker man att det är märkligt att man vill ta bort skolan i två av alternativen eftersom man uppfyller alla kraven de bör.

– Utredningen var som så att ”hur ska vi skapa en skola i Strängnäs som fyller högre måluppfyllelse där lärarna är på plats och är friska, och där alla lärare också är behöriga. Så är det på Fogdö skola. Vi hade 100 procent måluppfyllelse och vi är alltid här, säger Agneta Larsson, lärare F-2.

– Vi ska vara väldigt tydliga med att det här handlar inte om bra och dåliga skolor. Vi vet att det finns skolor på landsbygden som gör bra resultat och det är därför som den här frågan är så svår för det finns inte ett rätt och ett fel alternativ i detta, säger Jacob Högfeldt (M).

Landsbygdens överlevnad

Jan Persson menar dock att nedläggningen av skolan inte bara drabbar eleverna själva. Enligt honom är det också förödande för landsbygdens överlevnad.

– Det här påverkar allt närliggande. Vem vill flytta till ett ställe utan skola? Vi har byggt sex hus i närheten och visat köparna skolan. Hur ska jag nu förklara för dem att, om det här idiotiska förslaget går igenom, kommer skolan läggas ner?

Jacob Högfeldt (M) menar dock att det inte är en landsbygdsfråga utan en skolfråga.

– Jag bor själv på landet och tror oerhört mycket på den landsbygden som finns här i hjärtat på tillväxtmotorn Mälardalen som finns i vår kommun. Jag måste samtidigt titta på vad som är huvuduppdraget i den här utredningen och det är att skapa och det är att skapa den bästa skolan för alla elever i Strängnäs kommun.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Landsbygdsskolor i Strängnäs

Mer i ämnet