Javascript är avstängt
Så ska minitorskarna i Studsvik hjälpa till att rädda Östersjön
Äggkläckning i enorma tankar ska öka kunskapen om torsk. För över hundra miljoner kronor har det byggts upp ett fisklaboratorium i Studsvik – följ med in och se hur den unika anläggningen fungerar.
Anläggningen är den enda i sitt slag i hela Östersjöregionen och i södra Europa finns någon enstaka med samma förmåga.
Baltic Waters laboratorium i Studsvik utanför Nyköping kan hålla fisk i alla levnadsstadier – från ägg till vuxen fisk, både att jobba fram stödutsättning av olika fiskarter i havet men också för forskning på vattenbruk – alltså fiskodling för livsmedelsproduktion.
Metoden har tidigare testats av Baltic Water i ett forskningsprojekt på Gotland mellan 2021 och 2024.
Enligt Baltic Waters vd Konrad Stralka ligger Sverige efter på området vattenbruk.
– Globalt är fiskodling jättestort. Jag skulle vilja se om vi skulle kunna producera fisk på land kommersiellt gångbart i framtiden, säger Konrad Stralka.
Miljardär ligger bakom bygget
Investeringen i labbet vid Studsvik är värd totalt 150 miljoner kronor. En av huvudfinansiärerna är miljardären Ann-Sofie Mattsson – som har ett stort engagemang just gällande Östersjön.
– För henne är det viktigt att vår fisk kommer tillbaka och att havet lever helt enkelt, säger Konrad Stralka.
I videon högst upp: Följ med in i det nybyggda fisklaboratoriet i Studsvik och se de nyinflyttade torskarna.
HUR MÅR FISKEN I ÖSTERSJÖN?
- Under 80- och 90-talen kollapsade Östersjöns stora torskbestånd pga överfiske. På 25 år har vi förlorat 75 procent av all fiskbar fisk i Östersjön.
- Sill- och strömmingsbestånden var flera gånger större för 30 år sen. Och många andra fiskarter som lax, plattfisk, gös, gädda och sik är illa ute i Östersjön.
- Utöver överfiske bidrar andra problem som övergödning, döda bottnar och klimatförändringarna med ett varmare hav till att fiskbestånden påverkas.
- Snabbt ökande populationer av skarv och säl äter mycket fisk och går hårt åt redan starkt decimerade fiskbestånd, speciellt kustnära.
- Ett långvarigt överfiske pekas ändå ut av de flesta forskare som den stora orsaken. Förändringen har kommit sen andra världskriget då trålfisket började ta fart.
- Många forskare anser att EU:s fiskepolitik, och därmed Sveriges, fiskar ner fiskbestånden för hårt, saknar försiktighetsmarginaler, och inte tar hänsyn till en rad viktiga faktorer som till exempel fiskens roll i ekosystemet.
Källor: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.