Den första single responder-bilen i Sörmland började rulla i de östra länsdelarna 2014, framförallt i Gnesta – en av kommunerna där det tar längst tid för ambulansen att komma fram.

2017 köptes det in ytterligare en bil som började användas i Eskilstuna och Strängnäs. Och till våren är förhoppningen att en tredje single responder ska utgå från Katrineholm för att täcka Vingåker och Flen.

Ingen statistik kring fördelarna

Den enda utvärderingen som gjorts av bilarna i Sörmland är från 2015 då man bland annat intervjuade patienter som fått hjälp av soloakutbilen. Trots detta tunna underlag anser man att en single responder gör skillnad.

– Det handlar inte bara om att det är sekunder till det livshotande uppdraget. Det handlar även om att kunna göra bedömningar och fatta beslut om vilken vårdnivå som patienter ska hamna på, säger Jörgen Lifvakt, verksamhetschef på ambulansvården i Sörmland.

”Äldre vet inte var de ska ringa”

Jörgen Lifvakt menar att när en single responder åker ut på larm som sedan visar sig inte vara akuta så har man sparat en ambulans till de livshotande fallen.

Något som sjuksköterskan Helena Pettersson, som kört en single responder i tre, år kan bekräfta.

– Jag märker att våra äldre inte riktigt vet vart de ska ringa och det är lätt gjort att man ringer 112. Då kan jag komma ut och hjälpa dem att ringa till en vårdcentral eller sjukgymnast.