Foto: SVT

Skolan i Sörmland sämre än rikssnittet

Uppdaterad
Publicerad

Den sörmländska skolan hamnar under rikssnittet såväl när det gäller niornas meritpoäng som andel elever som klarar kunskapskraven och som är behöriga till gymnasiet. Här finns också den skolkommun som rankas lägst i hela Sverige, och flera kommuner underpresterar även när socioekonomiska faktorer vägts in. Men skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora.

Vingåker är den kommun som hamnar allra längst ner när Sveriges kommuner och landsting, SKL, väger samman flera olika faktorer och rankar alla landets 290 skolkommuner. Där har man tagit hjälp av Skolverket för att höja resultaten. Trosa hamnar högst på rankingen bland de sörmländska kommunerna, med plats 32 förra året.

Stora skillnader mellan kommunerna

Men skillnaderna är stora även inom kommunerna. På en grundskola kan niondeklassarna ha betydligt högre meritpoäng än på en annan skola i samma kommun.

Bra i Sörmlands skolor?

Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultat, och i den öppna skoljämförelse som SKL gör tittar man även på vad skolor kan förväntas prestera utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. Faktorer som vägs in är bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever och ekonomiskt bistånd.

Flera kommuner underpresterar

Men även när hänsyn tagits till detta är det flera sörmländska kommuner som underpresterar enligt SKL:s modell. Vingåker, Gnesta och Strängnäs ligger under förväntade resultat i förra årets öppna jämförelser när det gäller såväl behörighet till yrkesprogram som uppnådda kunskapskrav och meritvärde i årskurs 9.

Bara Eskilstuna och Trosa ligger över förväntat resultat i samtliga dessa kategorier, Eskilstuna marginellt och Trosa i högre utsträckning.

Stefan Melén, utredare på SKL, påpekar att den här modellen inte förklarar allt. Annat som spelar in är exempelvis slumpen, lärmiljö, eleverna som individer, undervisningssituation och lärarnas kompetens och erfarenhet.

Skolan ska kompensera

Han menar att kommuner och skolor som har stora utmaningar får fundera på hur undervisningen ska läggas upp för att klara det kompensatoriska uppdraget, som innebär att skolan ska kompensera utifrån elevernas behov och förutsättningar.

Vad gör SKL för att sprida kunskap om vad som fungerar?

– Rätt så mycket. Vi sprider till exempel lärande exempel och lyfter fram vilka statsbidrag som finns att söka. Bland annat tittar vi på kommuner som haft en ihållande positiv utveckling. Exempelvis Upplands Väsby är en kommun som har gjort en lång resa, även om man inte är färdig än, säger Stefan Melén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bra i Sörmlands skolor?

Mer i ämnet