Ovanligt åtal om hetskommentarer på FB

Uppdaterad
Publicerad

En man i 50-årsåldern åtalas vid Eskilstuna tingsrätt för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor. Mannen har administrerat en Facebook-grupp och har låtit bli att ta bort kommentarer som utgör hets mot folkgrupp, enligt åklagaren.

Mannen administrerade en Facebook-grupp men lät bli att ta bort grova kommentarer. Nu åtalas han för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor. Åtalet är mycket ovanligt och fallet har chans att gå hela vägen till Högsta domstolen, bedömer en rättsexpert.

Kommentarerna i Facebook-gruppen är enligt åklagaren brottsliga och uppenbart hets mot folkgrupp.

Bland annat beskrivs personer från Mellanöstern och Afrika som ”apmänniskor” och flera inlägg handlar också om att muslimer och andra ska ”utplånas” eller ”avrättas”. Det finns även en bild på Adolf Hitler som gör en nazisthälsning.

Nu åtalas en man i 50-årsåldern som administrerat Facebook-gruppen vid Eskilstuna tingsrätt för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor, den så kallade BBS-lagen.

– Jag påstår att den åtalade inte tagit bort meddelanden från den här Facebook-gruppen som jag menar utgör uppenbart hets mot folkgrupp, och som administratör för gruppen har han en sådan skyldighet, säger åklagare Maria Estberg.

”En papperstiger”

Totalt rör det sig om åtta olika kommentarer som enligt åklagaren når upp till uppenbart hets mot folkgrupp som den åtalade inte tagit bort.

Mannen förnekar brott.

TT: Har han varit uppmärksammad på kommentarerna och haft en rimlig chans att ta bort dem?

– Det finns en person som uppmärksammat honom på att det finns meddelanden som är grova och borde tas bort, och sen kan man också se i tråden att han varit inne och kommenterat andras kommentarer, säger Maria Estberg.

Åtalet är nästintill unikt. Trots att BBS-lagen funnits sedan 1998 har den såvitt känt bara tillämpats en gång tidigare, 2007. Då friades den misstänkte av Högsta domstolen (HD).

– Det är väldigt, väldigt ovanligt. Det är glädjande att lagen används för den har länge uppfattats som en papperstiger, säger Mårten Schultz, juristprofessor vid Stockholms universitet och grundare av organisationen Institutet för juridik och internet.

Behov av vägledning

Fallet har möjlighet att bli prejudicerande, tror han.

– Om det är så att åklagaren har mycket på fötterna så har det här en god chans att gå hela vägen till HD. Det finns ett skriande behov av vägledning kring hur BBS-lagen ska användas, säger Mårten Schultz.

Att lagen inte använts oftare kan enligt åklagaren bero på att den uppfattats som svårtillgänglig. Den ställer också krav på att gärningen ska ha begåtts med antingen uppsåt eller grov oaktsamhet, och att det måste röra sig om ”uppenbara” fall.

De som skrivit kommentarerna skulle också kunna misstänkas för brott, men är inte aktuella att utreda just nu, enligt åklagaren.

– Jag har inte startat någon sådan utredning. Vi har koncentrerat oss på den här utredningen som finns, säger hon.

TT söker mannens advokat.

BBS-lagen kom 1998 och reglerar ansvaret för elektroniska anslagstavlor.

Enligt lagen är den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ansvarig för att snarast ta bort eller på annat sätt förhindra att meddelanden sprids vidare om innehållet uppenbart innebär exempelvis uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring.

Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år.

Källa: Lagen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Stå upp för Sverige-fallet

Mer i ämnet