Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tiotusentals kan få pengar tillbaka efter att ha blivit utsatta för bedrägerier. Det efter en ny dom från Högsta domstolen. Hör mer om vad Konsumentverket tycker om domen – och hur bankerna kan komma att behöva agera framöver. Foto: SVT/TT/Magnus Andersson

Efter HD-dom: Tiotusentals bedragna kan få tillbaka pengar

Uppdaterad
Publicerad

En man ska få tillbaka 385 000 kronor av banken trots att han varit grovt oaktsam och lämnat ut sina bankuppgifter till obehöriga. Det slår Högsta domstolen fast i en dom. Konsumentverket uppmanar nu bedragna personer att kontakta bankerna för att få till en omprövning av sina ärenden.

Bedrägerier mot framförallt pensionärer genom så kallad vishing, att bedragare lurar folk på telefon att lämna ut bankkoder eller att logga in på BankID, har ökat lavinartat i år jämfört med förra året. Det rör sig om 386 miljoner i Sverige mellan januari och augusti i år, en ökning med 108 procent. Det visar statistik från NOA:s nationella bedrägericenter.

I en nyligen avkunnad vägledande HD-dom slås det fast att banken ska återbetala en man trots att han varit grovt oaktsam och lämnat ut koder till bankdosan.

– HD-domen är oerhört betydelsefull då det krävs mycket för att den bedragna ska få ta hela ansvaret för bedrägeriet, säger Cecilia Tisell, generaldirektör på Konsumentverket.

Vishingbedrägerier omsätter miljardbelopp

Svenska bankföreningen är en branschorganisation för banker i Sverige och vill att Allmänna reklamationsnämnden prövar ett par fall innan praxis kan slås fast.

– Det som måste till nu är att se över lagstiftningen så banker och polis kan jobba på ett mer effektivt sätt, säger Hans Lindberg, vd på Svenska bankföreningen.

Allmänna reklamationsnämnden, ARN, kommer i slutet av september att pröva ett antal andra ärenden som rör obehöriga transaktioner. Nämnden kommer att utgå från Högsta Domstolens dom vid prövning av dessa ärenden.

Enbart under 2021 gjordes 11600 anmälningar gällande vishing i Sverige.

Bedragaren lyckades under det första telefonsamtalet bygga upp ett förtroende hos NN (SVT:s ändring av initialer). Han förmådde även NN, efter att först ha uppmanat honom att besöka ett bankkontor, att själv föreslå de lösningar som gav bedragaren möjlighet att vid det andra samtalet och då med hjälp av koder från bankdosan skapa ett nytt BankID och genomföra de obehöriga transaktionerna.

Det framgår således av utredningen att NN (målsägandes namn) blev utsatt för ett förslaget bedrägeri. Han uppvisade dock en betydande vårdslöshet genom att vid det andra samtalet lämna ut koderna från bankdosan. Det är emellertid inte bevisat att han i samband med de båda samtalen avsiktligen lämnade ut koderna till en obehörig person. Det kan inte heller anses bevisat att NN agerade som han gjorde med insikt om att det fanns en risk för de obehöriga transaktioner som kom att utföras. Det har alltså inte varit fråga om ett sådant agerande som krävs för att en konsument ska anses ha handlat särskilt klandervärt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer