Regeringens avsikt med den nya Bosättningslagen är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande får ta emot fler nyanlända.

– Vi har full förståelse för varför man från regerings sida gör det här, säger Ingela Lindh t.f. stadsdirektör för Stockholms stad.

Dramatisk ökning för Stockholms del

Det innebär att det kan komma att krävas investeringar i bostadsbyggande eller andra insatser som tillgängliggör bostäder för nyanlända i dessa kommuner.

För Stockholms stad betyder det en ökning från 1.800 personer 2015 till 2.700 personer 2016.

– Konsekvensen av den här lagen är att vi på två-tre månader ska ta emot 2800 personer och därför har vi vidtagit åtgärder, säger Ingela Lindh.

Upphandling klar

Ingela Lindh berättar att ett av stadens bolag har gjort en upphandling på paviljonger som kan bli tillfälliga boenden. 4000 paviljonger är Stockholms stad redo att köpa in. Men var paviljongerna ska placeras är ännu inte klart.

– Vi tittar på möjliga markområden där de skulle kunna placeras och när vi har kommit överens med markägare och haft en dialog med stadsdelarna så kommer vi att informera de boende i området om våra val, säger Ingela Lindh.

84 paviljonger är redan på väg att sättas upp i Fagersjö, Farsta och kommunen förhandlar just nu med sju andra markägare om möjliga uppställningsplatser i staden.

Skollokaler också het fråga

Återstår att lösa situationen med platsbrist på kommunens skolor. Planen är initialt att sprida ut de nyanlända eleverna på olika skolor i Stockholms kommun. Men man tittar även på tillfälliga lokallösningar även där.

– Vi kommer att behöva och gör också beställningar på skolpaviljonger. Så vi ser över också det behovet, säger Ingela Lindh.