Många invånare i de utsatta områdena vill se fler poliser på gator och torg för att få ner kriminaliteten. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Boende i utsatta områden ger politikerna underkänt

Publicerad

De boende i utsatta områden i Stockholm är missnöjda över den kriminalitet de ser i sitt närområde, och vill se fler poliser, fler övervakningskameror och hårdare straff. Samtidigt tycker de att politikerna inte förstår utmaningarna och problemen de boende möter. Det visar en undersökning gjord av Stockholms handelskammare.

Handelskammaren har intervjuat 500 personer som bor i Stockholms 25 utsatta områden för att få veta hur de tycker det är att bo i dessa områden. Och bilden som ges i rapporten ”Raka svar” är mångfacetterad.

Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms handelskammare

– Det finns stora bekymmer med kriminalitet och otrygghet, men bilden är inte helt nattsvart. Det finns även väldigt många personer som trivs i sina områden, som känner sig trygga dagtid och som uppskattar närheten till kommunikation och natur, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms handelskammare.

”Framgångsrika städer präglas av trygghet”

Fler än 80 procent av de intervjuade säger att det vore bra eller mycket bra med fler poliser på gator och torg i områden med hög brottslighet, och drygt 70 procent vill se fler övervakningskameror på de platserna. Nästan 60 procent tycker att strängare straff för kriminella är ett bra eller mycket bra förslag.

– Trygghet och säkerhet är helt avgörande för framtiden. När vi jämför Stockholm med andra städer i världen så ser vi att framgångsrika städer och regioner präglas av trygghet och säkerhet, där invånarna kan känna sig trygga och företagarna kan bedriva sin verksamhet utan att hela tiden titta över axeln, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Missnöje med politikerna

Samtidigt som många är missnöjda med kriminaliteten får polisen ändå godkänt för sitt arbete de senaste åren. Däremot upplever många att politikerna inte gör tillräckligt.

– Generellt sett har de tillfrågade en låg tilltro till politikerna. Man upplever att politikerna inte förstår de boendes situation och de utmaningar och problem som man själva möter. Det gäller kriminalitet och otrygghet men också kvaliteten på skolorna i områdena, säger Andreas Hatzigeorgiou.

”Måste knäcka kriminaliteten”

Enligt Andreas Hatzigeorgiou krävs det insatser på flera områden för att förbättra tillvaron för de som bor i de utsatta områdena.

– Att knäcka kriminaliteten borde vara en prioriterad fråga, och här tycker jag regeringen skulle kunna gå hårdare fram, säger Andreas Hatzigeorgiou, som samtidigt menar att det även krävs förebyggande arbete.

– Man måste skapa en skola som är bra för alla. Skolan är undermålig på sina håll i de utsatta områdena, och det är inte bra. Samtidigt vill många starta egna företag och det måste vi skapa möjlighet för.

”Svår grupp att nå”

För att få de 500 intervjuerna som rapporten bygger på försökte man kontakta drygt 5 000 personer. Så hur representativa är de som svarat för de utsatta områdena?

– Det här är generellt sett en svår grupp att nå och att intervjua. Vi har lagt mycket kraft på att få in så många svar att resultaten ska vara pålitliga. Vi känner oss helt bekväma med att resultaten går att använda till att göra tolkningar och dra vissa slutsatser, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Rapporten ”Raka svar”

Visa

Under perioden 1–31 oktober 2018 genomfördes denna undersökning bland 500 personer bosatta i de 25 utsatta områdena i Stockholms län.

Utsatta områden är ett begrepp skapat och definierat av polisen. Det handlar om geografiska områden med låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. I Sverige finns det totalt 61 utsatta områden och 25 av dem ligger i Stockholms län.

Endast personer som fyllt 18 år var med i undersökningen. Ingen övre åldersgräns fanns. Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer på svenska och handlade om de boendes syn på arbetsmarknad, företagande, trygghet och kriminalitet och hur de upplever att utvecklingen har varit i områdena på senare tid.

Svarsfrekvensen i undersökningen är 9,3 procent. (För att få svar från 500 personer gjordes försök att kontakta drygt 5 000 personer.)

Enligt Handelskammaren är svarsfrekvensen generellt låg i en undersökningsmålgrupp som denna. ”Sammantaget tror vi att de som deltog i undersökningen, och därmed även resultaten i studien, är så representativa som det är möjligt att få (med en rimlig budget och ett rimligt tidsperspektiv)”, skriver Handelskammaren.

Rapporten finns här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer