Meiyi Fok, läraren Karin Jansson, Emma Hild och Nora Ladra Björklund diskuterar källkritik och hur man se om någonting på nätet verkar vara osant. Foto: Claudio Bresciani/TT

Digital källkritik på schemat

Nyhetsvärderaren är en del av Forskarfredag som genomför ett nytt massexperiment bland skolungdomar varje år
12 000 elever ingår i forskningsprojektet som går ut på att få koll på unga människors medievanor.

– Hur trovärdigt verkar det att jag ska kunna stoppa i mig ett piller och få alla positiva effekter av träning? frågar läraren Karin Jansson en åttondeklass på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck strax utanför Stockholm.

Hon pratar om ett piller som enligt vissa medier sägs kunna ersätta träning. Eleverna ska genomföra en uppgift i digital källkritik där de ska granska en nyhet efter en vetenskaplig mall.

– Ibland kan det vara svårt att veta vem det är som har lagt upp något, säger 14-åriga Nora Ladra Björk angående nyheter som delas på Snapchat.

Kompisarna Meiyi Fok och Emma Hild håller med om att det ofta är knepigt att klura ut ursprungskällan bakom det som dyker upp på den populära appen. ”Vanliga” nyheter tar de del av ibland.

–Jag brukar mest gå in och läsa om jag hör att det har hänt något särskilt, säger Nora Ladra Björk.

Projekt med två syften

Experimentet som eleverna i Skarpnäck deltar i heter Nyhetsvärderaren och har bland annat som mål att ge en bild av hur unga människors medievanor ser ut.

– I dag vet vi inte hur ungdomars nyhetsflöden ser ut, säger Thomas Nygren, vetenskaplig projektledare.

– Och det här är något som inte går att göra maskinellt med enbart algoritmer, vi behöver hjälp från elever och lärare för att få koll.

Projektet handlar även om att få fler unga att mer aktivt fundera över sin mediekonsumtion, säger Nygren. Med hjälp av ett digitalt formulär får eleverna som deltar granska en nyhet genom att fundera kring varifrån den kommer, vilka bevis den presenterar och om det finns några andra källor som rapporterar om samma sak.

Resultaten från projektet ska nu bearbetas innan man ger ut en slutgiltig rapport i början av 2018. Men redan i onsdags släpptes några preliminära resultat från studien.

– Vi kan än så länge konstatera att unga människor i dag får sina nyheter från väldigt många olika källor. Både traditionella medier och andra aktörer finns i deras flöden, säger Thomas Nygren.

Gäller att tänka logiskt

I klassrummet i Skarpnäck är eleverna i full gång med att granska sina nyheter. De flesta har valt att ta artiklar från någon av de större nyhetssajterna.

– Jag tycker inte att den här uppgiften är så svår egentligen, vi har jobbat ganska mycket med källkritik i andra ämnen, säger Tilde Sanchez Dufva.

Samtidigt händer det ganska ofta att folk tror på falska nyheter, berättar Meiyi Fok vid bordet bredvid. Hon visar ett inlägg från Snapchat som föreställer en bild som ser ut som en kort nyhetstext om en anställd på en internationell läskjätte som sägs ha smittat läsk med hiv-positivt blod. Tjejerna runt bordet vet att historien är fejk.

– Men en del tror på det och blir rädda, säger Meiyi Fok.

– Ofta är det någon som lägger upp en otäck grej och så kopierar andra och postar det igen, säger Nora Ladra Björk.

Men Tilde Sanchez Dufva oroar sig inte så mycket för att bli lurad av sådant som dyker upp i flödet.

– Om det är något som jag bryr mig om men är osäker på sätter jag mig vid datorn och kollar upp det. Men om det är något oviktigt struntar jag bara i det.

Nyhetsvärderaren

Visa

Sammanlagt deltar cirka 12 000 elever från högstadiet och gymnasiet experimentet Nyhetsvärderaren. Eleverna värderar nyheterna med en vetenskaplig metod som går ut på att klargöra varifrån nyheten kommer, vilka bevis som presenteras och om det finns andra källor som säger samma sak. När experimentet är klart laddar deltagarna upp sina resultat på nätet där de sedan kan jämföra sina resultat med andra.

Av de totalt cirka 5 700 nyheter som värderades av deltagarna bedömdes merparten ha hög trovärdighet. Samtidigt ansågs åtta procent av nyheterna komma från en icke trovärdig källa. Nio procent bedömdes ha brister vad gällde användningen av bevis och en lika stor andel nyheter höll inte måttet vid en jämförelse med andra källor, tyckte deltagarna.

Nyhetsvärderaren är en del av Forskarfredag som genomför ett nytt massexperiment bland skolungdomar varje år.

Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och flera andra aktörer.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer